58 Kungl. Maj:ts proposition nr 4, derlåtas i det i några yttranden uppmärksammade fallet då villkorlig dom förklaras förverkad i anledning av återfall och den brottslige alltså på en gång skall straffas såväl för det första brottet som för återfallet. Ett skäl att icke tillämpa äterfallsskärpning kan vara, att lång tid förflutit efter det tidigare brottet. I några yttranden har ifrågasätts, huruvida icke en föreskrift om bestämd preskriptionstid för återfallsskärpningen borde bibehållas. I andra yttranden har frånvaron av sådan bestämmelse ansetts vara en fördel. Frågan, vilken inverkan tidens förlopp bör utöva på ett brotts förmåga att verka återfallsgrundande, synes icke erhålla någon lämplig lösning genom ett stadgande om preskriptionstid. Betydelsen av att lång tid förflutit mellan brotten torde böra bedömas olika i olika fall, beroende bland annat på de båda brottens beskaffenhet och inbördes samband; även tidpunkten för tidigare dom och straffverkställighet bör tagas i betraktande. Därtill kommer att den återfallsgrundande verkan alltefter det tiden förflyter naturligen bör anses avtaga och alltså icke bör plötsligt upphöra efter viss tids förlopp. Erfarenheterna av den nuvarande bestämmelsen om återfallspreskription torde för övrigt giva vid handen, att sådana bestämmelser icke äro av större värde men väl orsaka svårigheter vid rättstillämpningen. På grund härav förordar jag den av kommittén föreslagna bestämmelsen om återfall med de jämkningar som nyss angivits. 5 KAP. Om slirskllda g1under,Ésom utesluta, minska eller upphäva straffbarhet. 16 §. På förslag av straffrättskommittén har i detta lagrum upptagits en bestämmelse, enligt vilken preskriptionstiden för bokföringsbrott ej börjar löpa förrän brottet enligt 23 kap. 5 § andra stycket i förslaget kan bliva föremål för åtal, d. v. s. då beslut om egendomsavträde meddelats eller gäldenären fått eller erbjudit ackord eller inställt sina betalningar. Hänvisningen till 22 kap. 8 § första stycket, som i förslaget ersatts med bestämmelse i 17 kap. 2 §-, har ändrats till att avse sistnämnda lagrum. 6 KAP. Om skadestånd. 5 §. Såsom berörts vid 3 kap. skola bestämmelserna om s.. k. efterföljande delaktighet i 3 kap. 9 § upphävas och hithorande garnlngar 1 stallet straffbeläggas såsom självständiga brott enligt 10 kap. 18 a § och 21 kap. 6 § förslaget. Såsom en följd av denna förändring har den del av innehallet 1 förevarande paragraf som hänsyftar på bestämmelserna 1 3 kap- 9 § Ute
