Kungl. Majsts proposition nr /4. 139 Under hänvisning till att lagen borde göras till föremål för fullständig omarbetning ifrågasatte krigshovrätten lämpligheten av att utan nödtvång utbryta en del därav till särskild behandling. Förutsatt att en partiell reform ansåges böra ske; ansåge krigshovrätten emellertid förslaget i och för sig väl ägnat att i huvudsak läggas till grund för en blivande lagstiftning. Ställlöreträdande chefen för försvarsstaben har funnit förslaget innefatta en lycklig lösning av frågan om en reformering av strafflagen för krigsmakten på förmögenhetsbrottens område. Kommittén hade föreslagit en välbehövlig förenkling och en ur allmänna synpunkter önskvärd närmare anslutning till allmänna strafflagen utan att likväl hänsynen till de för krigsmakten speciella förhållandena åsidosattes. Beträffande de särskilda bestämmelserna i kommitténs förslag har krigshovrätten amnärkt, att tillgrepp under förhållanden som omförmäldes i nuvarande 104 §, d. v. s. att någon stjäl från annan vilken är förlagd med honom i samma kvarter, kasern, tält, militärsjukhus eller annat dylikt ställe eller tjänstgör å samma fartyg, måste anses såsom begånget under försvårande omständigheter, vilket borde uttryckligen utsägas i förslagets 98 §. Vidare har krigshovrätten ifrågasatt, huruvida icke olovligt brukande av gods som gärningsmannen har i sin besittning borde kunna medföra strängare straff än, såsom i 100 § föreslagits, disciplinstraff eller böter. Att, såsom kommittén föreslagit, mildra straffsatsen i 165 § har synts krigshovrätten omotiverat. Ställföreträdande chefen för försvarsstaben har ifrågasatt en ändring i den av kommittéförslaget icke berörda 29 §, enligt vilket lagrum officer eller underofficer, som dömes till fängelse eller böter för stöld eller snatteri, tillika skall, där ej omständigheterna annat föranleda, dömas till avsättning eller suspension. Genom den föreslagna avfattningen av 98 § öppnades nämligen möjlighet att döma till disciplinstraff för snatteri, och om 29 § bibehölles oförändrad, skulle därför officer eller underofficer, som gjorde sig skyldig till snatteri, icke såsom nu under alla förhållanden kunna avsättas eller suspenderas. De i betänkandet om försök till brott föreslagna ändringarna i strafflagen för krigsmakten ha icke föranlett några erinringar. Den omständigheten att strafflagen för krigsmakten i sin helhet är i behov av reformering synes icke böra lägga hinder i vägen för den i och för sig önskvärda partiella reform som nu är föreslagen. Mot de föreslagna ändringarna synes i stort sett någon erinran ej vara att göra. På några punkter har emellertid, såsom omtalas i det följande, jämkningar vidtagits. I detta sammanhang må påpekas, att i straffbestämmelserna för försök till brott bibehållits de av de sakkunniga föreslagna stadgandena om särskilda straffminima, vilka finnas redan i gällande rätt. Någon omprövning på denna punkt av de nuvarande bestämmelserna har ej ansetts påkallad. - l anledning av uttalanden i krigshovrättens yttrande må anmärkas följande. Den i nuvarande 104 § angivna omständigheten, att stöld sker från någon inom samma förläggning eller å samma fartyg, synes icke vara av Departe ments- chefen.
