Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 51 nerator för likström samt röntgenutrustningen, vilken vore avpassad för växelström. Omformarens storlek borde enligt förslaget väljas med hänsyn till röntgenanläggningens effektbehov, därvid borde iakttagas, att en viss inskränkning torde behöva göras i anläggningarnas drift för att i möjligaste mån nedbringa omformarens effekt. Direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium, som anmodats undersöka möjligheterna för förslagets genomförande, anförde i skrivelse den 15 januari 1941 till materielnämnden bland annat följande: Belysningsinstallationerna i stora sjukhuskomplexet vid kustsanatoriet äro så utförda, att de kunna matas antingen med växelström, som sedan flera år inköpes från Vejby med omnejd energiförening, eller ock med likström, som produceras i befintlig ångturbingenerator för likström. På grund härav ha dubbla ledningssystem måst anläggas alltefter sanatoriet utvidgats och behovet av uttag för växelström gjort sig gällande i olika lokaler för drift därstädes av diverse apparater. Detta system har i längden visat sig ohållbart och oekonomiskt, och direktionens strävan har på senare tid varit att övergå till endast ett strömsystem, nämligen växelström. De under 1939-1940 uppförda nybyggnaderna ha sålunda projekterats för enbart växelström och ett par äldre byggnader, av vilka den ena bl. a. inrymmer tvättinrättningen, ha i samband härmed kopplats över på endast denna strömart. Genom likström.sgeneratorn finnes reserv endast för belysningen inom sanatoriet, men någon reserv för drift av motorer av olika slag finnes icke. Direktionen anser, att det är lika angeläget att ha fullgod reserv för så viktiga utrustningar som tvättmaskiner, kylmaskiner, arbetsmaskiner i kök och verkstäder, hissar och cirkulationspumpar för byggnadernas uppvärmning m. m. som för röntgeninstrumentariet. Ty i händelse av krig kan det tänkas, att så svåra skador åstadkommas å n.ätet för den abonnerade energien, å transformator- eller kraftstationer, att det erfordras flera dagar att reparera desamma. Direktionen förordar i sin skrivelse i stället, att sanatoriets reservkraft- fråga ordnas genom anskaffande av ett turboaggregat. Ett dylikt aggregat, avsett uteslutande för röntgenanläggning, beräknades draga en kostnad av cirka 20,000 kronor, medan ett aggregat av den storlek, att det kunde användas för drift av såväl röntgenanläggningen som viktigare motorer samt för belysning, skulle draga en kostnad av ungefär 26.000 kronor. Till jämförelse upplyser direktionen, att anskaffandet av en omformare uppgivits draga en kostnad av cirka 7,000 kronor. Direktionen har därefter i underdånig skrivelse den 25 juli 1941 - under hänvisning bland annat till att medicinalstyrelsens materielnämnd förklarat, att medel till reservaggregat ej vore att förvänta från anslaget till upprättande av beredskapssjukhus - hemställt om anvisande av ett anslag å 26,000 kronor till inköp av ett turboaggregat. Över framställningen hava utlåtanden inhämtals från medicinalstyrelsens materielnämnd samt byggnadsstyrelsen. - Materielnämnden anför bland annat följande: Materielnämnden, som bl. a. har att sörja för beredskapssjukhusens utrustning, har låtit undersöka möjligheterna att tillgodose beredskapssjukhusens behov av elektrisk reservkraft, för den händelse den ordinarie tillförseln av
