Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/630

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


264 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. Departementschefens yttrande den 14 februari 1941. Tidigare reformer och reformförslag. Såsom jag tidigare erinrat har frågan om en reform av vårt rättegångsväsen varit föremål för ett ingående och omfattande utredningsarbete. Reformarbetet påbörjades redan år 1810 och utgjorde ett led i den allmänna revision av 1734 års lag, som då uppdrogs åt den för detta ändamål tillsatta lagkommittén. Efter att år 1815 ha framlagt ett betänkande om underdomstolarnas och hovrätternas antal och organisation behandlade lagkommittén rättegången i tvistemål och avgav förslag härutinnan år 1822. Förslaget ingick i reviderat skick såsom rättegångsbalkens första avdelning i lagkommitténs år 1826 publicerade förslag till allmän civillag. Förslag till allmän kriminallag, innefattande senare avdelningen av rättegångsbalken (om rättegången i brottmål), avgavs år 1832. Reviderad upplaga av civillagförslaget utkom år 1838 och av kriminallagförslaget år 1839. För granskning av lagkommitténs förslag tillsattes år 1841 en lagberedning. Lagberedningen framlade år 1842 utlåtande angående domstolarnas organisation och år 1849 förslag till rättegångsbalk. Lagkommitténs och lagberedningens förslag ledde endast till vissa begränsade reformer, företrädesvis på domstolsorganisationens område. Arbetet på en allmän processreform upptogs åter år 1880, då nya lagberedningen fick upptaga behandlingen av rättegångsväsendets ombildning. Enligt en av Kungl. Maj:t -godkänd plan för arbetets bedrivande skulle först utarbetas ett principbetänkande, innefattande dels en allmän utredning av frågan i hela dess omfattning, dels ock en framställning av huvuddragen i det system, vilket beredningen ansåg sig böra förorda till antagande i av