Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/642

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


276 KUÛQI- MCIJ-18 proposition nr 5. i saken får förebringas och skall beaktas av honom. När han bildar sin övertygelse om sanningen i målet, är han bunden endast av den regeln, att öveltygelsen skall vila på allmänt giltiga grunder, icke på subjektivt förgottfinnande. Enligt kommissionens mening är det icke tvivel underkastat att en genomgripande reform av vårt rättegångsväsen måste innebära de ännu återstående legala bevisreglernas ersättande med principiellt fri bevisprövning l enlighet härmed har kommis.sionen föreslagit, att nu gällande regler för uppskattning av den bevisning, som förebragts genom olika slags bevismedel, skola upphöra att gälla. Främst innebär detta, att vittnesjäven skola avskaffas. Parts sanningsplikt. En tillämpning av den fria bevisprövningens grunds.atser leder till att även partens utsaga kan tjäna som bevismedel. Här möter frågan om parts sanningsplikt och över huvud hans förpli.ktelse att medverka till mälets utredning. Med avseende å tvistemålen vilar reformförslaget på den uppfattningen, att part har sanningsplikt icke endast i den meningen, att han är skyldig att i sina utsagor hålla sig till sanningen, utan även i så måtto, att han vid påfordran har att yttra sig för sakens upplysning och alltså positivt bidraga till utredningen. Kommissionen förordar, att denna parts sanningsplikt fastslås i lagen. Några tvångsmedel för att utkräva s.anningsplikten föreslås i allmänhet ej, utan kommissionen håller före, att den möjlighet, som den fria bevisprövningen lämnar domstolarna att bedöma partens sätt att förhålla sig, skall giva tillräcklig vägledning. Att parts personliga avhörande skall påkallas i vida högre grad än nu för att få .sakförhållandet upplyst, följer emellertid av den ändrade anordningen av förfarandet. Såsom ett medel att vid behov göra sanningsplikten effektiv förordar kommissionen, att i tvistemål rätten skall, sedan övrig utredning förebragts, kunna förordna, att förhör, förenat med straffansvar i händelse av falsk utsaga, skall anställas med endera eller båda parterna angående viss omständighet. - Parternas och rättens verksamhet för utredningen. Till frågan om parternas och rättens verksamhet för utredningens åvägabringande i tvistemål intager förslaget för övrigt en ståndpunkt, som ej synnerligen mycket avviker från det nuvarande förfarandet. Utredningen skall i första hand åstadkommas genom parternas försorg och rättens verksamhet vara av supplerande art. Avsett är emellertid, att rätten skall utöva en mera effektiv processledning än nu ofta är fallet bland annat för att undanroja l . , oc o d l oklarhet i parternas framställningar, en uppgift, som framst far bety e se, d° t för sin talan själv utan biträde av advokat. Sålunda skall domstolen a par - genom frågor till parterna eller påpekanden kunna foranleda dem att 1 ratteånflen åberopa de faktiska omständigheter, som de vilja göra gällande, och g ° - A d ti kiieäatiiigrunid förete den erforderliga bevisningen. Men oms oen S 21 J 8 f" domen lägga en omständighet, som Daft ej åbfli0P21t- l ffågëi Om bevis or ningen reglerar förslaget domstolens initiativ sa, att en skillnad gores mellan