284 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. varje domsaga finnas tre eller två domare, mellan vilka domargöromålen skola fördelas. Den främste kallas lagman och är ordförande i den eller de lagmansrätter, som finnas i domsagan. Han skall handlägga företrädesvis de viktigare tviste- och brottmålen och skall leda arbetets fördelning inom domstolen. I domsagan anställas därjämte en eller flera lagfarna rådmän att med lagmannen dela tjänstgöringen som ordförande i lagmansrätten. De skola handha inskrivnings- och andra ansökningsärenden samt mindre viktiga mål. Beträffande arbetets fördelning mellan rådmännen anser kommissionen lämpligast, att inskrivningsärendena förläggas hos en av dem och att bestyret såsom överexekutor handhaves av denne, medan de smärre tvisteoch brottmålen samlas hos en domare. I de mera arbetstyngda domsagorna, såsom de större städerna, skola finnas flera domare och sålunda vid lagmannens sida finnas en eller flera vice lagmän, som med honom dela de viktigare målen, och likaså ett större antal rådmän. De lagfarna domarna skola tillsättas av Kungl. Maj:t. Någon motsvarighet till de nuvarande borgmästar- och rådmansvalen bibehålles icke. Antalet nämndemän bestämmes särskilt för varje tingslag och beror på det antal domstolssammanträden under året, vid vilka nämnd skall närvara, och den arbetsbörda, som anses kunna krävas av varje nämndeman. Med utgångspunkt från att varje nämndeman bör tjänstgöra femton dagar om året har beräknats, att i en genomsnittlig domsaga antalet nämndemän skulle bliva omkring fyrtiofem. I de största städerna torde antalet bliva större, oaktat nämnden där icke skall deltaga i andra mål än brottmål, som icke undantagas för behandling av lagfaren domare ensam. Lagmansrätt skall sammanträda så ofta det kräves med hänsyn till arbetet. För huvudförhandling i de egentliga rättegångsmålen skall i allmänhet hållas ett regelbundet sammanträde i varje vecka. I vissa domkretsar, såsom i de större städerna, fordras vida flera regelbundna sammanträden; i vissa andra domkretsar åter måste antalet minskas. Som allmän grundsats för anordnandet av arbetet vid domstolssammanträdena uppställes, att till handläggning å en tingsdag icke skola utsättas flera mål än att de kunna beräknas bliva slutförda på dagen med en arbetstid av omkring sex timmar, och att varje mål skall utsättas till visst klockslag på dagen. För varje domkrets skall finnas ett fast tingsställe. Därjämte kunna emellertid anordnas bitingsställen, där rätten jämväl skall hålla sammanträden, utan att därmed förenas någon uppdelning av domkretsen i skilda tingslag. Som .andra instans tjäna liksom nu hovrätterna. Det muntliga förfarandet i hovrätterna påkallar åtgärder i syfte att göra dessa domstolar lättare tillgängliga för parter och andra, som skola komma tillstädes vid förhandlingar. Av denna anledning föreslås en uppdelning av de nuvarande hovrätterna till ett sammanlagt antal av minst sju, högst nio. Processkommissionen förmodar, att med det förra alternativet hovrätternas förläggningsorter lämpligen torde bliva Stockholm, Jönköping, Malmö, Göteborg, Gävle, Sundsvall eller Härnösand samt Umeå eller Luleå, samt att, om antalet ökas till nio, en hovrätt i
