Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/657

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 291 att upptaga mål till huvudförhandling inför rätten, innan den förberedande undersökningen är färdig. Det har därför uppdragits åt rätten att, då den beslutar häktning, tillika bestämma viss tid, inom vilken undersökningen skall avslutas och- den häktade skall instämmas till rätten eller frigivas. För att möjliggöra kontroll från rättens sida över undersökningens förlopp skall vidare, om nyssnämnda tid bestämmes längre än till fjorton dagar, rätten senast å fjortonde dagen och sedermera var fjortonde dag, så länge den misstänkte är häktad, hålla nytt sammanträde för att pröva, om den misstänkte fortfarande skall hållas häktad, och tillse, att undersökningen ej utdrages längre än som är oundgängligen nödigt. Under vissa omständigheter kan anhållande eller häktning ersättas av reseförbud. Förutsättningarna för anställande av hus- eller kroppsrannsakan äro också närmare reglerade. Husrannsakan må under noga angivna förutsättningar hållas för eftersökande av den misstänkte eller av föremål av betydelse för utredningen eller av spår efter brottet och kan hållas både hos den misstänkte själv och hos annan, men förutsättningarna äro i senare fallet strängare. A Sedan den förberedande undersökningen är avslutad, har åklagaren att avgöra, om han skall åtala eller icke. Beslutar han åtal, skall han utfärda stämning å den han vill åtala, vilken stämning skall inlämnas till rätten. Rätten har därefter att, sedan den tilltalade förelagts att angiva, vilken bevisning han ämnar å sin sida förebringa, utsätta tid för huvudförhandlingen och att till denna kalla åklagaren, den tilltalade, försvararen, om sådan finnes, målsäganden, om hans närvaro erfordras, samt vittnen och sakkunniga. I fråga om bevisningen föreslår kommissionen, såsom redan framhållits, att nu gällande legala bevisregler avskaffas. Rätten äger sålunda att efter övervägande av allt som förekommit i målet bedöma vad som skall anses bevisat, Vidare innebär detta, att vittnesjäven försvinna. Envar, som ej är part i målet, kan höras såsom vittne. Målsägande må dock ej höras i denna ordning, även om han ej för talan i målet. Vissa närmare anhöriga till part må icke mot sitt bestridande avfordras vittnesmål. Även i vissa andra fall kan vittne undandraga sig att avgiva utsaga. Vittne skall höras på ed eller efter avgivande av försäkran på heder och samvete. Vittnesattest får i regel ej åberopas; däremot må naturligen vittne till stöd för sitt minne anlita skriftliga anteckningar. I mål, där parterna äga förfoga över tvistens föremål, skall vad part inför rätten erkänner gälla mot honom, om icke rätten finner uppenbart, att saken förhåller sig annorlunda. I annat mål skall grundsatsen om fri bevisprövning tillämpas även vid bedömande av parts erkännande. För vinnande av sanningsenlig utredning äger rätten höra part personligen och för sådant ändamål kalla part att personligen inställa sig. Finnes i tvistemål, efter det övrig bevisning blivit förebragt, att ytterligare upplysning erfordras om visst sakförhållande, må rätten förordna, att förhör under straffansvar skall hållas därom med endera parten eller bägge. Har