Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/662

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

296 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. dåvarande avstode från att inkomma med yttrande. De avgivna yttrandena befordrades till trycket (Statens off. utredn. 1927: 15 och 1929: 25). Jämväl föreningen Sveriges landsfiskaler inkom med yttrande. Sedan yttranden inkommit i den omfattning nu angivits, förordnade Kungl. Maj:t den 23 september 1927, att lagrådets yttrande skulle inhämtas över kommissionens betänkande, såvitt anginge betänkandets huvudgrunder. Lagrådets utlåtande avgavs den 3 juli 1928 (Statens off. utredn. 1928: 19). Allmänna omdömen om processkommissionens förslag. - -l de avgivna utlåtandena ha uttalats mycket olika omdömen om processkommissionens förslag. Redan i fråga om förtjänster och brister i vårt nuvarande rättegångsväsen ha mycket delade meningar gjort sig gällande. Flera av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna ha i likhet med kommissionen framhållit, att vårt rättegångsväsen lider av betydande brister. Svea hovrätt finner sig icke kunna såsom obefogade avvisa kommissionens anmärkningar, att målens handläggning vid underrätterna icke erbjuder garantier för fullständig och allsidig behandling, enär uppskovssystemet hindrar erforderlig processledning och målen därför ej sällan avgöras utan behövlig utredning; att enär domen bygges på ett ofta bristfälligt protokollsmaterial, den stundom endast bristfälligt motsvarar det materiellt riktiga; att överrättsförfarandet lider av alla de olägenheter, som följa av den fullständiga saknaden av muntlighet, offentlighet och tillfälle för domstolen att utöva processledning och bidraga till sanningens utforskande; att bevissystemet på grund av varjehanda brister är ägnat att i många fall utestänga part från möjlighet att utfå sin rätt; samt att åklagarna sakna erforderliga kvalifikationer för sin uppgift, särskilt i de grövre brottmålen.. Göta hovrätt uttalar, att domstolarna till följd av brister i rättegångsväsendet stundom nödgas döma på ett ofullständigt och mindre tillförlitligt material samt att även bortsett härifrån vissa faktorer föreligga, som minska rättsskipningens säkerhet. Bland dessa andra faktorer nämner hovrätten särskilt, att domarbesättningen i de mindre städernas rådhusrätter ofta kvalitativt ej fyller måttet, vilket inverkar såväl på utredningen som på dömandet. I fråga om den påtalade ofullständigheten i domsmaterialet anför hovrätten som orsaker dels bristande processledning, beroende i fråga om häradsrätterna på bristande tid för domaren att genomtränga och skärskåda den med långa mellanrum successivt sammanbragta utredningen samt på personväxlingar å ordförandeposten, som dessutom ej sällan beklädes av alltför oerfarna krafter, dels frånvaron av effektiva regler, som kunde positivt främja koncentration, reda och planmässighet i förhandlingen, dels protokollens bristande tillförlitlighet och dels slutligen beträffande brottmålen åklagarväsendets tillstånd. Vidare erinras beträffande överrättsprocessen om den stelhet i hovrättsförfarandet, som praktiskt sett utesluter muntlig partsförhandling, samt vidkommande rättegångsordningen i dess helhet om den