298 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. sätt medför svårigheter för sanningens utforskande och domarens processledning. Även andra omständigheter angivas, som äventyra processledningen, såsom växlingarna på ordförandeplatsen, hopandet av mål på tingen och, i de små städerna, ordförandenas bristande övning och förmåga. Ännu ett hinder för utredningen finner lagrådet i bevisförings- och bevisprövningsreglernas föråldrade skick. Med avseende å brottmålen, särskilt de grövre, framhåller lagrådet åklagarväsendets och den förberedande undersökningens behov av reformering. Slutligen anmärkes, att protokollen, som tjäna till grund för domen, ej sällan brista i fullständighet och korrekthet. Beträffande de högre instanserna betonar lagrådet, att de brister i utredning och protokoll vid underrätt, som äro ägnade att förrycka resultatet av dennas arbete, med så gott som oförminskad styrka göra sig gällande även i högre rätt, då det skriftliga förfarandet i regel gör det omöjligt att komplettera utredningen. De högre domstolarna äro bundna vid protokoll över förhandlingar, som deras ledamöter ej övervarit. Samtidigt som förslagets granskare sålunda angivit bristerna hos vårt nuvarande rättegångsväsen, ha de med styrka framhållit, att den bestående ordningen även har betydande förtjänster. Det göres gällande, att vårt rättegångsväsen i stort sett vilar på väl avvägda och efter vårt lands förhållanden lyckligt anpassade grunder. Organisation och förfarande ha uppvuxit under en långvarig tradition och vunnit rotfäste hos befolkningen. Den form för lekmäns deltagande i rättsskipningen, som genom nämndemansinstitutionen vunnit hävd i vårt land, har icke blott ur reell synpunkt visat sig funktionsduglig och nyttig utan äger även den ideella fördelen av befolkningens förtroendefulla och intresserade anslutning. Överhuvud framhålles, att rättsskipningen äger folkets förtroende och att domarna åtnjuta anseende för oväld och skicklighet. Förfarandet är, särskilt i de högre instanserna, billigt för allmänheten. - o En del av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna ha sammanfattat sina utlåtanden i ett omdöme, huruvida kommissionens förslag är ägnat att läggas till grund för lagstiftning eller ej, och man har därvid funnit än att så ej är fallet och än att förslaget, ehuru med angivna modifikationer, lämpar sig såsom utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Svea hovrätt uttalar, att rättegångsväsendets brister påkalla ganska väsentliga ändringar i gällande rättegångsordning, som emellertid på samma gång har väsentliga förtjänster och - såsom i det hela uppburen av långvarig tradition och allmänhetens förtroende - icke bör underkastas onödiga rubbningar. Göta hovrätt anser kommissionens betänkande kunna tjäna till utgångspunkt för det fortsatta reformarbetet först sedan det blivit omarbetat i de mycket väsentliga delar, i fråga om vilka hovrätten framställt erinringar. Skånska hovrätten förklarar sig icke kunna tillstyrka, att betänkandet utan genomgripande omarbetning lägges till grund för en ombildning av rättegångsväsendet, och förordar en reform, som går ut på att med bibehållande i stort sett av .det nuvarande systemets huvudgrunder vidtaga jämkningar i de
