Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/745

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 379 riga att upptaga såväl tvistemål som brottmål vann anslutning från utskottets sida. Utskottet anförde emellertid, att inom utskottet uttalats sympati för tanken att vissa anordningar borde vidtagas för att i särskilda fall ombesörja rättsskipningen i de grova brottmålen. Beträffande häradsrätternas sammansättning uttalades i en motion, att i rättssäkerhetens. intresse kollegiala domstolar av tre rättskunniga ledamöter borde införas även pålandsbygden; tillika borde ett lekmannaelement medverka. Utskottet anförde emellertid, att för bibehållande av de nuvarande häradsrätterna kunde icke blott åberopas en månghundraårig tra- dition. Häradsrätterna hade även visat sig äga förmåga att på tillfredsställande sätt handha rättsskipningen och åtnjöte i hög grad allmänhetens förtroende. Utskottet ansåge därför, i likhet med departementschefen, att häradsrätten borde som nu bestå av en lagfaren domare och nämnd. Rörande frågan om nâmndemännens antal och det inflytande, som borde tillerkännas nämnden, vore, anförde utskottet, meningarna i hög grad delade. Under det att för närvarande det domföra antalet nämndemän vore sju och endast enhällig nämnd kunde överrösta den lagfafne ordföranden, hade processkommissionen föreslagit att antalet nämndemän skulle bestämmas till fem samt att, därest fyra nämndemän förenade sig om en mening, denna mening skulle gälla. Departementschefen hade ansett, att det domföra antalet nämndemän borde fastställas till åtta samt att nämndens röst skulle gälla mot ordförandens i fall, då en majoritet av sex nämndemän förefunnes. I vissa motioner hade förordats bibehållande av gällande regler om nämndens rösträtt. Av andra motionärer hade gjorts gällande, att nämndens ställning icke borde undergå någon väsentlig förändring. Slutligen hade en motionär förklarat, att han icke ville motsätta sig en sänkning av det domföra antalet till fem, om det av praktiska skäl kunde befinnas nödigt, men däremot ansåge bestämmelsen att blott enhällig nämnd skulle kunna överrösta ordföranden borde bibehållas, i all synnerhet om det domföra antalet sänktes. " Utskottet yttrade, att till stöd för förslaget att genom ändringar beträffande nämndens rösträtt öka lekmännens inflytande hade inom utskottet bland annat erinrats, att en dylik ökning, som ansetts ägnad att stärka allmänhetens förtroende för rättsskipningen, flera gånger begärts av riksdagens andra kammare. Det hade vidare framhållits, att det nu tillämpade kravet på enhällighet inom nämnden medfört, att det ofta vore svårt för lekmännen att göra sin mening gällande. Därest ökat inflytande tillerkändes nämndemännen, komme de antagligen att starkare känna sitt ansvar för domstolens avgörande och med större intresse deltaga i dess verksamhet. Genom införande av en koncentrerad muntlig förhandling skapades också ökade förutsättningar för nämndemännen att bilda sig en på egna iakttagelser grundad uppfattning i saken. .Å andra sidan kunde - fortsatte utskottet - starkt ifrågasättas, huruvida behov förelåge att genom ändrade omröstningsregler giva nämnden en annan ställning. Lekmännens synpunkter kunde i allmänhet göra sig gäl