Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/757

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 391 Partiella reformer. Under det att arbetet på den allmänna reformen pågått inom processlagberedningen ha, på sätt förordats i 1931 års proposition och av riksdagen, vissa partiella reformer genomförts på rättegångsväsendets område. De viktigaste av dessa må här i korthet beröras. Den år 1924 antagna lagen om stads läggande under landsrätt ersattes år 1932 med en lag om stads och landsbygds förenande i ljudiciellt avseende. Enligt denna lag äger Kungl. Maj:t på framställning av stadsfullmäktige eller eljest med deras samtycke förordna, att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende förenas med domsaga. Beträffande stad, i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren endast en ledamot finnes, som skall vara lagfaren, må Kungl. Maj:t, när borgmästartjänsten är ledig, även utan stadsfullmäktiges samtycke under vissa förutsättningar meddela förordnande om rådhusrättens upphörande och stadens förenande med domsaga. År 1932 genomfördes en reform av inskrivningsväsendet, innebärande bland annat att handläggningen av inskrivningsärenden överflyttades från rätten till inskrivningsdomaren samt att ärendenas behandling förenklades. Den sedan 1925 gällande domsagostadgan ersattes 1933 med en ny sådan stadga. Enligt denna har vikariatsystemet i häradsrätterna ytterligare begränsats genom inskränkningar i häradshövdingarnas rätt till ledighet och bestämmelser i syfte att häradshövdingen skall handhava alla domargöromål av större vikt, varjämte kraven på vikaries kompetens skärpts. Frågan om häradsnämndens tjänstgöring reglerades genom en lag år 1932. Häri stadgas bland annat, att häradshövdingen skall efter samråd med nämnden fördela tjänstgöringen mellan nämndemännen och att fördelningen bör ske så, att erforderlig ortskännedom blir företrädd inom nämnden samt att ändring i nämndens sammansättning under ett och samma måls handläggning och avgörande i regel ej kommer att äga rum. I syfte att undvika tidsödande väntan för parter och vittnen vid häradsrätts och rådhusrätts sammanträden utfärdades 1933 en kungörelse angående uppropslista vid underdomstolarna. År 1935 genomfördes en lag med vissa bestämmelser om häradsting, som innebar en utökning av antalet årliga tingssammanträden med häradsrätterna. Lagen innehåller även ändrade regler om tid för doms avkunnande i häradsrätt. Bestämmelser i sistnämnda hänseende med avseende å rådhusrätt meddelades genom en lag 1938. Utsökningslagens bestämmelser om lagsökning samt 1907 års lag om handräckning för fordrans utfående ersattes 1937 av en lag om lagsökning och handrâckning för fordran, som bland annat innebar, att ifrågavarande ärenden överflyttades från överexekutorerna till de allmänna domstolarna, där ärendena handläggas av särskild lagsökningsdomare. - Frågan om en uppdelning av de större hovråtterna har delvis vunnit sin losmng. Sedan processlagberedningen anbefallts att verkställa utredning rö