Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/758

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


392 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. rande uppdelning av Svea och Göta hovrätter samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde föranleda, avgav beredningen den 22 december 1934 yttrande och förslag om uppdelning av Svea hovrätt, innebärande att för de fyra nordligaste länen skulle inrättas två hovrätter, en för Norrbottens och Västerbottens län samt en för Västernorrlands och Jämtlands län. I yttrandet anmärktes, att utredningen angående uppdelning av Göta hovrätt då ännu ej slutförts. Enligt beslut vid 1935 års riksdag inrättades därefter en hovrätt för de två nordligaste länen med sätei Umeå, vilken hovrätt trädde i verksamhet den 1 oktober 1936. Under ärendets behandling förutsattes, att en hovrätt för nedre Norrland framdeles skulle komma till stånd. Efter det beredningen sedermera anbefallts att till förnyat övervägande upptaga frågan, i vilken ordning uppdelningen av de större hovrätterna borde fullföljas, samt inkomma med förslag rörande jurisdiktionsområde och förläggningsort för den hovrätt, som ansåges först böra upprättas, avgav beredningen den 15 oktober 1938 yttrande i ämnet. Beredningen hänvisade däri till sitt tidigare förslag om inrättande av en hovrätt för nedre Norrland och anförde, att tillräckliga skäl icke för närvarande torde föreligga för inrättande därutöver av någon hovrätt inom Svea hovrätts nuvarande jurisdiktionsområde. Beträffande uppdelning av Göta hovrätt föreslog beredningen, att i Göteborg skulle inrättas en hovrätt omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Värmlands län, samt förordade, att därest hinder ansåges möta mot inrättande i ett sammanhang av de föreslagna nya hovrätterna, den som avsåges skola förläggas till Göteborg borde först komma till stånd. Vid 1939 års riksdag beslöts inrättande av en hovrätt för västra Sverige, omfattande Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Denna hovrätt har emellertid ännu ej kommit till stånd. År 1936 genomfördes vissa ändringar i rättegångsbalken åsyftande ökad användning av muntliga förhör i hovrätt. På straffprocessens område genomfördes 1933 viss lagstiftning rörande tvångsmedlen, varigenom infördes dels bestämmelser om rätt för åklagare och polismyndighet att i avbidan på häktningsbeslut kvarhålla för brott misstänkt person och dels bestämmelser om beslag och skingringsförbud samt hus- och kroppsrannsakan. Frågan om bevisning genom sakkunnig reglerades år 1934 genom en lag i detta ämne. En på grundval av processlagberedningens förslag utarbetad lag om särskilda råttsmedel, innefattande bestämmelser om resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla, antogs vid 1939 års lagtima riksdag och trädde i kraft den 1 januari 1940. Slutligen må nämnas, att frågan om åklagarväsendets organisation varit föremål för statsmakternas beslut. Sålunda genomfördes 1936 en omorganisation av landsfogdetjänsterna. Vid 1940 års lagtima riksdag godkände riksdagen i huvudsak ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag rörande huvudgrunderna för en omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna.