Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 449 Riksdagen anslöt sig till departementschefens uppfattning och framhöll, att med hänsyn därtill, att de brister, som vidlåda det nuvarande rättegångsväsendet, i huvudsak avsäge rättegångens inre gestaltning, reformarbetet främst borde inriktas på åstadkommande av ett förbättrat förfarande. Åndringar i organisationen borde vidtagas endast såvitt de vore nödvändiga för att domstolar och andra organ skulle bliva ii stånd att uppbära ett dylikt förfarande. Särskilt då det gällde att genomföra organisatoriska ändringar vore det nödvändigt att framgå med stor försiktighet. Sådana ändringar läte sig i allmänhet icke genomföra utan betydande tidsutdräkt och ökade kostnader. Svårigheter mötte att bilda sig en mening om den lämpligaste organisationen, innan erfarenhet vunnits angående omfattningen av de arbetsuppgifter, som genom ett reformerat förfarande komme att påläggas de olika organen. Härtill komme, att den nuvarande domstolsorganisationen i hög grad uppbures av gammal tradition och införlivats med befolkningens åskådningssätt. Å andra sidan vore det tydligt, att de ändringar, som erfordrades för att domstolar och andra organ skulle kunna uppbära ett ombildat förfarande, måste vidtagas. Eljest kunde det nya förfarandet från början komma att utvecklas i ej önskvärd riktning. , l processlagberedningens förslag ha de sålunda antagna grundlinjerna för reformens omfattning följts. Förslaget bibehåller sålunda i stort sett den nuvarande domstolsorganisationen oförändrad men innebär en genomgripande omläggning av förfarandet. Mot den nu angivna begränsningen av rättegångsreformens omfattning ha några anmärkningar icke framställts. Även enligt min mening hänföra sig bristerna i gällande rättegångsordning huvudsakligen till själva domstolsförfarandet. Med hänsyn härtill delar jag den uppfattningen, att reformen främst bör inriktas på att genom förändringar i fråga om förfarandet söka avhjälpa dessa brister. Däremot böra icke andra organisatoriska förändringar vidtagas än sådana, som med någon större grad av visshet kunna anses betingade av det nya förfarandet. För en sådan begränsning av reformen talar också, på sätt i riksdagens yttrande framhållits, svårigheten att innan erfarenhet vunnits om det nya förfarandets verkningar bedöma den lämpligaste organisationen. Även ur ekonomisk synpunkt tala starka skäl för att reformen begränsas på nu angivet sätt. Grunderna för reformen. De bärande grundtankarna i det föreslagna nya rättegångsförfarandet innefattas i rättegångens muntlighet, koncentration och omedelbarhet. Dessa grundsatser skola principiellt tillämpas i alla instanser. Rättegångens muntlighet innebär, att processmaterialet skall vid den förhandling, som ligger till grund för domen, framläggas för domstolen i muntlig form. Målets avgörande skall omedelbart grundas å vad sålunda muntligen framlägges. För möjliggörande härav är nödvändigt att förhandlingen kan slutföras vid ett enda rättegångstillfälle eller i varje fall vid rättegångstillfällen, som ligga Bihang till riksdagens protolmll 195-2. I saml. Nr 5. 29
