Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/829

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Kungl. Maj:ts proposition nr 5. 453 det anses överhuvud taget skola där införas, ske genom nämnd med en i huvudsak likartad sammansättning som i häradsrätt. Till stöd för sin ståndpunkt i fråga om behovet av nämnd i rådhusrätt har beredningen framhållit, att lekmäns deltagande vid handläggningen i första instans av grövre brottmål vore av betydelse med hänsyn såväl till lekmännens särskilda erfarenhet i frågor, som vore av vikt för straffrättsskipningen, som ock till allmänhetens förtroende för denna rättsskipning. Uti sitt yttrande över beredningens förslag har föreningen Sveriges stadsdomare gjort sig till tolk för en annan uppfattning. I anslutning till sin redan tidigare intagna ståndpunkt har föreningen framhållit, att förutsättningar för nämnds medverkan i rådhusrätternas rättsskipning icke förelåge. Någon av folkmeningen uppburen tradition funnes icke i städerna, och någon önskan om införande av nämnd i rådhusrätt hade veterligen icke framkommit från städernas sida. Stora olägenheter och avsevärd tidsspillan skulle säkerligen uppkomma, om förslaget genomfördes. Sålunda skulle medverkan av nämnd verka tyngande och fördröjande på rådhusrätternas arbete. Det vore ej heller tänkbart att i städerna uppbringa tillräckligt stort antal personer, som år efter år vore villiga att ställa sig till förfogande för att mot ingen eller ringa ersättning deltaga i förhandlingar, vilka en eller flera dagar i veckan komme att pågå i många timmar. Skulle åter antalet nämndemän i en stad bestämmas till ett stort antal för att för varje särskild nämndemän göra tjänstgöringen mindre betungande, bleve följden, att intresset för och erfarenheten av domstolsarbetet ginge förlorade. Även beträffande den omfattning, i vilken nämnd skall deltaga, och rådhusrättens sammansättning i detta fall ha olika meningar framförts. Enligt processkommissionens betänkande borde nämnd i allmänhet medverka i brottmål, dock med undantag för mindre brottmål (polismål). Rådhusrätten skulle, liksom i allmänhet enligt proces.skommissionens förslag, även då nämnd deltoge bestå av en lagfaren domare. Lagrådet uttalade vid sin granskning av kommissionens betänkande, att nämndens medverkan borde åtminstone tillsvidare och till dess anordningen hunnit prövas någon tid i praktiken begränsas till verkligt allvarsamma förbrytelser, och det vore lämpligt att ordföranden ensam representerade fackdomarelementet. En ledamot av lagrådet fann dock, att då enligt lagrådets mening rådhusrätt i allmänhet skulle bestå av tre lagfarna ledamöter, det vore oegentligt att låta de grova brottmålen avdömas av endast en lagfaren domare. I 1931 års proposition förordades nämnd endast i grövre brottmål, och rådhusrätten skulle liksom i andra mål vara domför med tre lagfarna ledamöter. Enligt beredningens förslag skall nämnd deltaga i huvudförhandling och syn å stället, då målet rör ansvar för brott, varå kan följa straffarbete i två år eller därutöver; även då nämnd medverkar, skall rådhusrätt vara domför med tre lagfarna domare. - , " ¶m=-,ffl@Qj Beträffande frågan angående omfattningen av nämndens medverkan framhåller beredningen, att det uppenbart vore förenat med svårigheter att på ett tillfredsställande sätt uppdela brottmålen med hänsyn till behovet av