Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/850

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


484 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. Å,/:lagarväsendet. .En genomgripande reform av åklagarväsendet har länge stått på dagordningen. Kravet härpå har föranletts av djupgående brister i åklagarorganisationen, vilka redan under nuvarande rättegångsordning gjort sig starkt gällande. Väsentligen ha dessa olägenheter, där de framträtt, varit att hänföra till bristfällig utbildning för åklagaruppgiften samt splittring i arbetet, beroende på att med åklagargöromålen förenats åtskilliga andra, för desamma främmande tjänsteåligganden. Särskilda utskottet vid 1931 års riksdag erinrade i detta hänseende, att åklagarna ej alltid vore vuxna de uppgifter, som tillkomme dem enligt gällande ordning. En stor del åklagare såväl på landet som i städerna saknade erforderlig utbildning. Beträffande de högre åklagarna på landet, landsfogdarna, hos vilka krävdes juridisk examen, gällde, att de toge befattning med allenast ett ringa antal mål. Landsfogdarnas och i ännu högre grad landsfiskalernas arbete splittrades av göromål av olika slag, som hindrade dem att i erforderlig mån ägna tid och intresse åt åklagaruppgiften. För avhjälpande av nu antydda brister ha olika utvägar föreslagits. Bland annat har förordats en fördelning av åklagargöromälen vid underrätt mellan skilda befattningshavare, så att åtalsbefogenheten tillkomme lands- och stadsfiskaler beträffande lindrigare brott men vad anginge medelsvåra och grövre brott tilldelades en särskild kår av väsentligt mera kvalificerade åklagare, de s. k. statsåklagarna. Förslag om en uppdelning av landsfiskalernas arbetsuppgifter mellan olika befattningshavare, så att på en hand komme polis- och åklagargöromål, å en annan befattningen med indrivnings- och utsökningsväsendet m. m., ha ock i olika sammanhang framförts. I viss mån ha de framställda reformkraven numera vunnit sin lösning. Enligt beslut av statsmakterna år 1935 genomfördes under 1936 en omorganisation av landsfogdebefattningarna. Denna -reform innebär, att landsfogdarna, som tidigare haft att fullgöra även åtskilliga andra göromål av rent administrativ natur, i huvudsak ha att ägna sig enbart åt åklagaroch polisuppgifterna. I de län, där landsfogden med hänsyn till göromålens omfattning är i behov av rättsbildat biträde, äger Kungl. Maj:t förordna, att hos landsfogden skall finnas landsfogdeassistent. Denne kan under angivna villkor förordnas att i viss omfattning på eget ansvar fullgöra poliseller åklagaruppgifter, som eljest skulle ankomma på landsfogden. Även beträffande de lägre åklagarna på landet samt städernas åklagare ha statsmakterna träffat anstalter för avhjälpande av missförhållandena. Vid 1940 års lagtima riksdag fattades sålunda ett principbeslut angående omorganisation av landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna. Såsom framgår av vad chefen för socialdepartementet anfört under femte huvudtiteln punkt 165 i 1941 års statsverksproposition, är avsett, att förslag skall underställas riksdagen om genomförande av nämnda omorganisation från ooh med den 1 juli 1941. Denna reform innebär bland annat, att