Sida:Rd 1942 C 5 1 5 K Majts prop 2 5.djvu/854

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


488 Kungl. Maj:ts proposition nr 5. att förfarandets muntlighet snarare underlättar än försvårar hans ställning i rättegången. Att överrättsförfarandet i viss mån kräver ökad inställelseskyldighet av parterna liksom att i de fall, då sådan inställelseskyldighet föreligger, kostnaderna komma att i viss mån stiga, är obestridligt. Ytterligare tillkomma nya kostnader i den mån vittnesförhör kommer att äga rum. Även detta förhållande har, såsom framgår av vad jag förut anfört, vunnit beaktande vid förslagets utarbetande. Upptagandet av vittnesbevisning i överrätt har begränsats; i högsta domstolen skall sådant upptagande förekomma endast i undantagsfall. Skyldighet för part att inställa sig personligen har för överrätterna gjorts mindre omfattande än för underrätterna. Slutligen har i vissa fall, då hänsyn till kostnaderna göra sig starkt gällande, inställelseskyldighet för parterna, personligen eller genom ombud, icke föreskrivits; målet skall i dessa fall i regel avgöras på handlingarna. 1 Sammanfattningsvis har om förfarandets inverkan på processkostnaderna i 1931 års proposition anförts, att i det större antalet mål, där rättegången är avslutad med första instansens dom, kostnaderna oftast snarare komme att understiga än överstiga vad nu vore vanligt samt att i de mål, som fullföljas till högre rätt, kostnaderna i vissa fall komme att, om ock ej i alltför hög grad, överstiga de nuvarande. Till detta uttalande kan jag ansluta mig. Vid den granskning, som förslaget undergått inom justitiedepartementet, har detsamma, huvudsakligen i anledning av lagrådets anmärkningar, överarbetats i vissa delar. Jag skall nu i den mån det ej redan skett lämna en redogörelse för min ståndpunkt till de frågor, som sålunda uppkommit, och för därav föranledda ändringar i förslaget. Ändringar i lagtexten. 1 kap. De ändringar, som lagrådet förordat i 3, 5, 11 och 15 §§, ha vidtagits. 2 kap. Vid 2 § ha två av lagrådets ledamöter hemställt, att stadgandet i första stycket punkt 2 bör uteslutas. Som jag tidigare utvecklat, har jag ansett mig böra efterkomma denna hemställan. Härav föranledes någon jämkning av avfattningen i övrigt. - Enligt 4 § är hovrätt domför med fyra, högst fem ledamöter; det .till- kommer dock enligt beredningens förslag ledamot ensam att meddela fore