ansvarsmedvetne medborgaren inte finns mer än ett val.
Jag vill också varna för att vi i en tid som denna göra demokratien så tam och så tandlös, att den inte, om det behövs, kan bita ifrån sig.
Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.
Herr GEZELIUS: Herr talman! Jag
har begärt ordet för en replik, som
tyvärr kommer litet sent. Jag har aldrig
velat ifrågasätta att herr Ohlin skulle
komma med något förslag till ny
lagtext. Och det konstaterade ju herr
Ohlin med klädsam blygsamhet att han
inte var kapabel till.
Vad jag vände mig emot var herr Ohlins blygsamhet när det gällde själva sakfrågan. Han är på det klara med att det är nödvändigt att fylla luckan, men han är så blygsam, att han nöjer sig med att begära en motivering, som går ut på att justitieministern skall undersöka om han kan fylla denna lucka. Anledningen till att detta måste anses väl blygsamt är att justitieministern säger: Jag är inte alls säker på att jag kan göra det. Det är inte säkert att vi kunna hitta någonting annat än det här. – Det tycker jag är att driva blygsamheten litet för långt. Jag efterlyste litet klarare linjer ifrån herr Ohlins och även från herr Ståhls sida, när vi skola skriva till denne tveksamme justitieminister, som själv inte har något alternativ att komma med. I det läget kan jag med hänsyn till sakens allvar inte gå ifrån min tidigare ståndpunkt.
Överläggningen var härmed slutad.
Herr talmannen gav propositioner dels
på godkännande av 8 kap. 7 § i
utskottets förslag dels ock på bifall till det
av herr Ståhl under överläggningen
framställda yrkandet; och fann herr
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Ståhl begärde emellertid votering, i
anledning varav efter given varsel
följande voteringsproposition upplästes
och godkändes:
Den, som vill, att kammaren godkänner 8 kap. 7 § i första lagutskottets förevarande förslag till lag om ändring i strafflagen, röstar
Den, det ej vill, röstar
Vinner Nej, har kammaren bifallit det av herr Ståhl under överläggningen framställda yrkandet.
Sedan kammarens ledamöter härefter intagit sina platser och voteringspropositionen blivit ännu en gång uppläst, verkställdes omröstning genom uppresning; och befanns därvid, att flertalet av kammarens ledamöter röstat för ja-propositionen, vadan kammaren godkänt 8 kap. 7 § i utskottets förslag.
8 kap. i återstående delar, 9 och 10
kap. samt 11 kap. 1–6 §§.
Godkändes.
Sedan 11 kap. 7 § föredragits,
yttrade:
Herr WERNER: Herr talman!
Utskottet har genom att införa denna
lagparagraf vidtagit en ändring i den kungl.
propositionen. Det är inte min avsikt
att ställa något säryrkande gentemot
utskottet. Jag kan dock icke underlåta
att inför kammaren betyga, att jag inom
utskottet har hyst mycket starka
betänkligheter emot den nya lagparagraf,
som har tillförts lagen och som går
under benämningen straffbestämmelse mot
rashets.
Jag måste konstatera att all lagstiftning bör grundas på ett föreliggande behov. Jag tror att vi i detta land äro så pass lyckligt lottade, att vi icke hittills haft behov av särskilda straffbestämmelser mot rashets. Vi äro ett upplyst folk, som icke på något sätt har förgått oss emot någon folkgrupp på
