Torsdagen den 17 juni 1948 fm. Nr 24. 43 för de egentliga kansligöromålen inom arbetarskyddsstyrelsen inrätta en byrå med en byråchef som föreståndare, utan vi ha ansett att dessa göromål kunna handhavas av en avdelning under ledning av en byrådirektör. Det är visserligen inte någon stor besparing i kostnadshänseende, som uppstår härigenom, men det är ju dock en tendens i sådan riktning. Jag tror man kan säga, att vi försökt iakttaga all den försiktighet beträffande kostnadsökningarna, som varit förenlig med vår målsättning för att använda herr Malmborgs i Skövde uttryck, nämligen att göra yrkesinspektionen effektiv och funktionsduglig för sina arbetsuppgiftenj Man måste i detta sammanhang också uppmärksamma det- som framhölls av herr Andersson i Mölndal, nämligen att de direkt berörda parterna på arbetsområdet, såväl företagarna som arbetarna, äro livligt intresserade av att man ökar möjligheterna att förbättra arbetarskyddet. Man har ifrån det hållet gjort stora ansträngningar, särskilt under sista tiden, att sprida upplysningar och propaganda för betydelsen av ökad försiktighet under utövandet av arbetsuppgifterna. Jag har närmast samma uppfattning som den som utvecklas av herr Andersson i Mölndal. Det är statsmakternas skyldighet att så att säga möta detta intresse från arbetsmarknadens parter genom att här åstadkomma den administrativa apparat, som Kungl. Maj:t föreslagit. Herr Bubbestad yttrade i sitt anförande, att han inte ansåg sig böra biträda det motionsvis framställda yrkande, som har upptagits i statsutskottets majoritets uttalande, nämligen att Kungl. Maj:t skulle utreda frågan om huruvida man vid sidan av yrkesinspektörerna ute i distrikten skulle ha en styrelse eller ett råd, som skulle kunna stå till tjänst vid utövandet av uppgifterna. Han framhöll som sin uppfattning, att denna apparat skulle bli skäligen omständlig. Det skulle enligt hans mening medföra lnrättande av arbetarskyddsstyrelse m. m. stora svårigheter att få någon effektiv anordning för den medverkan, som man härvidlag ville uppnå. Statsutskottets majoritet har ju inte heller varit färdig med att ta ståndpunkt till frågan utan har allenast här föreslagit en skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran. att denna fråga måtte tagas under omprövning i samband med den bearbetning av det väntade lagförslaget, som kommer att föreläggas en kommande riksdag. Det är möjligt att verksamheten vid närmare betraktande kommer att medföra de svårigheter, varom herr Rubbestad talade. Jag tror emellertid, att yrkesinspektörerna skulle kunna ha mycket stor nytta av att ha, kanske inte en styrelse men ett råd, en rådgivande församling, som kunde stå yrkesinspektörerna till tjänst vid olika tillfällen. Det är nämligen inte utan betydelse, att yrkesinspektörerna företaga sina inspektioner i kontakt såväl med arbetarna som med arbetsledningarna på arbetsplatserna. Det skulle enligt min mening vara ganska nyttigt att ha en slags partsrepresentation på detta område liksom man har för närvarande då det gäller arbetsrådet och som man tänkt bibehålla vad gäller arbetarskyddsstyrelsen. Jag tror sålunda, att det är alla skäl för att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t om utredning angående detta spörsmål, så att den frågan blivit omprövad, när lagstiftningsfrågan senare kommer att framläggas för riksdagen. Riksdagens anslutning till statsutskottets förslag i det avseendet innebär sålunda inte något slutligt ståndpunktstagande utan allenast en anhållan om utredning, emedan detta spörsmål anses vara av så stor betydelse att det bör utredas, Jag tror sålunda, att det är lämpligt, att riksdagen även i detta avseende biträder statsutskottets majoritets ståndpunkt. Detta är, herr talman, det väsentliga av vad jag har att säga. Jag ber att få sluta med att yrka bifall till statsutskottets förslag.
