Torsdagen den 17 juni 1948 fm. Nr 24. 65 Den allmänna bostadspolitikens organisation m. m. tande byggnadsverksamheten och organisera den på ett rationellare sätt än tidigare. Detta organ får enligt min mening en hel del att lägga till rätta och en hel del att röja upp. Granskningsförfarandet och tillståndsgivningen böra kunna förenklas, så att inte flera myndigheter sitta och granska samma ärende. Om flera organ skola granska de olika ärendena, förorsakar detta onödigt dubbelarbete, ökade kostnader och lång väntetid för den lånesökande allmänheten. Jag vågar i detta sammanhang uttala den förhoppningen, att den som blir chef för detta nya ämbetsverk gör allt vad som kan göras för att organisera verket efter fullt moderna principer. Om detta sker, tror jag verket kan utföra ett effektivt och fruktbärande arbete. Det måste uppmärksamt följa utvecklingen på det bostadspolitiska området, och det får framför allt inte stelna till i några byråkratiska former. Om verket organiseras efter sådana principer, är jag övertygad om att det kommer att väl fylla sin viktiga uppgift i den framtida samhällsutvecklingen. Det har under denna debatt talats mycket om länsorganen. Jag är fullt medveten om att fördelningen av arbetsuppgifterna mellan lantbruksnämnderna och länsbostadsnämnderna inte blivit så synnerligen väl avvägda, men det är ju meningen att denna fråga skall utredas ytterligare. Om verksamheten organiseras som här föreslagits, kan det inte undvikas att det uppstår en del dubbelarbete, men för att detta dubbelarbete skall kunna förebyggas i största möjliga utsträckning och för att det skall kunna bedrivas ett intimt samarbete mellan de båda nämnderna böra länsbostadsnämnden och lantbruksnämnden förläggas till samma plats. Men om nämnderna skola förläggas till samma plats, då kan, såsom utskottet framhållit, länsbostadsnämnden inte alltid förläggas till residensstaden. Detta kommer troligtvis att förorsaka vissa svårigheter och kanske även missnöje i en eller annan residensstad, men enligt min uppfattning bör det tas större hänsyn till samarbetet mellan de båda nämnderna än till de prestigcsynpunkter, som vissa residensstäder eventuellt komma att hävda. Med dessa få ord ber jag, herr talman, att få yrka bifall till utskottets förslag. Herr andre vice talmannen CARLSTRÖM (kort genmäle): Herr talman! Herr Mårtensson började sitt anförande med att säga, att han inte hade mycket att tillägga efter herr Erikssons klarläggande anförande. Jag har emellertid knappast hört något anförande av herr Eriksson, som Varit mindre klarläggande än det han nyss höll. På slutet innehöll det ju bara en from önskan att det hela skulle gå väl, men han var inte riktigt säker på det heller beträffande de lokala organen. Herr Mårtensson sade därefter, att det måste bli en rationellare ordning, och han sade sig tro, att statens inflytande över bostadsbyggandet inte kan avkopplas. Det tror inte jag heller är möjligt, men frågan gäller nu i stället, hur mycket detta inflytande skall ökas. Beträffande rationaliseringen får jag säga, att det väl vore lämpligast att företa denna rationalisering av arbetet ute i länen, innan man ger sig in på dessa nya vägar. Jag har varit ganska betänksam på den punkten. Det finns ju inga länsbostadsnämnder för närvarande, och under den första tiden får man väl hanka sig fram från tuva till tuva, men nog hade det varit bäst om man inte haft så bråttom utan vilat litet på hanen tills man kunnat åstadkomma en mera lämplig organisation. Herr Mårtensson säger nu, att det nog blir besvärligt med denna irrationella organisation med två samarbetande organ. Han säger, att man borde förlägga dem till samma plats men att man inte kan göra det – jag vet inte av vilken 5 –Andra kammarens protokoll 1948. Nr 24.
