Sida:Resa i Sibirien.djvu/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

112

simovier bestodo af en klunga af twå till fem trähus; måhända hafwa de ursprungligen warit anlagda att tjena som tillflyktsort för resande, när de under en winterfärd på floden öfwerföllos af owäder, eller också till winterbostad för bönder, som wid denna årstid idka fiske på floden. Då jag färdades på densamma, woro de dock alla bebodda, oaktadt det war i Juli månad. Tre af dem woro så nyss anlagda, att de ännu icke fått namn. Så wäl här, som öfwer hela ryska riket, står wid början af hwarje by en hög stolpe, med en tafla på öfwersta ändan, på hwilken är anfördt, huru många hus och huru många själar byn innehåller. Med själar förstås karlar; ty qwinnorna räknas icke för själar. Resan på denna flod sker på följande sätt. Ehuru det mellan Jeniseisk och Selo Dubtscheskoie (34 mil) ej finnes några skjutsstationer, kan man dock genom friwillig öfwerenskommelse med bönderna erhålla hästar, med hwilka man wintertiden kan färdas i släda på floden; men de återstående 58 milen mellan Dubtscheskoie och Turuchansk, der inga hästar hållas, åker man efter hundar. Sommartiden måste den resande i Jeniseisk förhyra en lodka, hwarmed han dels seglar mot norr, när winden är sydlig, dels ror och flyter med strömmen, när det är lugnt. Men på återfärden mot strömmen kan man blott segla när det blåser friskt nordlig wind; är detta ej fallet, måste farkosten dragas framåt af menniskor eller djur, hwilket tillgår på följande sätt. I toppen af masten fastbindes ett långt, smalt dragtåg, wid hwars andra ända äro fastgjorda 4 eller 6 snören. Ändarna af hwart och ett af dessa snören fastgöres derefter wid något dragdjur eller en menniska, och äro dessa snören olika långa, på det de personer eller djur, som utgöra anspannet, ej skola nödgas gå bredwid hwarandra, då dragwägen ofta ej utgör mer än en smal gångstig. Norr om Dubtscheskoie måste alltså menniskor eller hundar anwändas som anspann; söder derom erhålles hästar. Härtill anwänder man wanligen 5 stycken, af hwilka de tre ställes i jembredd och de twå återstående, på hwilka en förridare sitter, framför dessa; ändarna af dragtågen fastbindas i hästarnas seldon. När menniskor äro dragare, lägger hwar karl en sele af mångdubbel näfwer, som en bred rem, rundt omkring kroppen strax nedunder armarna; och bakpå ryggen fastgöres i denna, förmedelst en liten träpinne, ändan af dragtåget, och nu wandra dessa, wanligen 6 man, i en framåtlutande ställning med raska steg, den ena bakefter den andra. Äfwen hundarna sammankopplas på detta sätt, medelst små näfwerselar, till ett anspann, hwilket är fastgjordt i