Sida:Resa i Sibirien.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

6

derföre mera wid 17 graders köld i Petersburg, än wid 26—28 grader i Sibirien.” Äfwen gaf han oss det rådet, att på återfärden från Irkutsk taga en sydligare wäg, än den wanliga öfwer Tobolsk, nämligen från Tomsk söderut till kolywanska bergwerken och kinesiska gränsen, och derifrån längs med de så kallade kirgisiska linierna fara till Orenburg och Astrakan. Han beskref för oss dessa nejder, hwilka han sjelf berest, med mycken wärma, såsom den intressantaste delen af Sibirien, och gaf oss åtskilliga rekommendationsbref.

Nejden omkring Petersburg är, till följe af de många öar, hwarpå staden är anlagd, af naturen rätt wacker; dock har den genom konsten erhållit betydliga försköningar. Wi besökte en afton Sommarpalatsets stora praktfulla park, i hwars skuggrika alléer en stor del af Petersburgs fina werld spatserade, och som war prydd med en mängd marmorstatyer och de herrligaste blommor.

En afton besökte wi äfwen ryska teatern, hwarest för tillfället gafs en fransk femaktspjes samt derefter en komedi med sång (”Hofmästaren i klämma”), begge öfwersatta på ryska; och ehuru wi icke förstodo stort af hwad som sades, hade wi dock ganska roligt. Tal och ansigtsspel woro lifliga och naturliga samt åtbörderna lediga och otvungna, så att jag i hela spelet fann mycken likhet med hwad jag sett hos franska skådespelare.

Öfwerhufwud tyckte jag mig finna en temlig likhet mellan ryssar och fransmän; ty begge folken äro mycket lifliga, pratsamma och hafwa ett lätt lynne. Åkare eller roddare kunna ej komma tillsammans, utan att munnen kommer i gång. De tala då häftigt och med lifliga åtbörder, som om de woro uppretade. Äfwen matroser och warfsarbetare larma och skrika, som om de woro ursinnige. Ingenting sker utan prat. För öfrigt äro de opålitliga och söka att preja en hwar.

Då wi från Jekatherinenburg ämnade resa norrut längs Uralkedjan, hwarest den rike Demidoff eger det stora bruket (Sawod) Nischne-Tagilsk jemte flere guld- och platina-waskerier, besökte wi hufwudmannen för hans kontor, hr. Kolonoff, hwars bekantskap jag redan hade gjort i Stockholm hos grefwe Suchtelen. Han lemnade mig bref till brukets förwaltare. Ibland flere konstsaker och kostbarheter i det Demidoffska palatset wisade han oss ett prydligt rundt bord, med en enkel fotställning av jakaranda och twå med slipad malakit belagda runda bordsskifwor, af hwilka den öfwersta hade omkring 3 alnar, men den understa 6 alnar i omkrets, och gjorde oss uppmärksamma på en på den understa