Hoppa till innehållet

Sida:Resa i Sibirien.djvu/40

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

30

ej kunde föreställa oss för henne, emedan hon för 8 dagar sedan fått sitt första barn, hwilket warit dödfödt. Jag sade honom då, att jag sjelf haft samma öde med första barnet, men att wi nu omsider öfwerwunnit sorgen, sedan wi efteråt blifwit wälsignade med sex barn, hwilka alla woro wid lif. Han undfägnade oss med twå wälsmakande rätter och twå slags win, hwaraf i synnerhet det ena war utmärkt godt. När wi togo afsked, bad han att wi på wår återfärd ej skulle glömma att taga in hos honom. Åter ett prof på sibirisk gästfrihet.

Den 22:a Augusti lemnade wi Tatarernas område och woro åter bland ryssar; men kommo snart åter in bland en ny folkstam, som kallas Wotiäker och tillhöra den tschudiska eller finska stammen, likasom Tscheremisserna och Tschuwascherna. De hafwa ett stillsamt och fromt sinnelag, äro flitiga jordbrukare, hwarjemte de idka jagt och bi-afwel samt förfärdiga allehanda slags träwaror. Deras qwinnor spinna och wäfwa. De hålla sig afsöndrade från ryssarne och förstå derföre nästan intet af dessas språk. Största hälften af detta folk har antagit kristendomen, men de öfriga äro likaså ifriga som fromma hedningar. Den högste Guden kalla de Inmar eller Ilmar och förlägga hans wistelseort i solen; ibland de onda wäsendena är Schaitan den förnämste, och uppgifwes bo i wattnet. Mannen köper sin hustru af föräldrarne, och kunna hedningarne hafwa flere hustrur, ehuru de högst sällan hafwa mer än en.

Föregående aftonen hade wi träffat på en hel karavan af omkring 100 wagnar med män, qwinnor och barn, hwilka hade lägrat sig wid sidan af landswägen och upptändt eldar. Hwarje familj hade sin wagn och sin eld. Barnungar kröpo kring elden och hel- och halfnakna menniskor lågo eller gingo rundt omkring brasorna och wände sig framför elden, som en stek på spett. Om natten hade de farit om oss, men förmiddagen den 23:e upphunno wi denna ändlösa rad med wagnar. På nästan hwarje wagn stucko 3 till 4 barnhufwuden fram ur de i densamma befintliga sängkläderna; der satt en moder med benen öfwer wagnsredet och ett barn wid bröstet; här låg en och sof, medan ungarna kröpo omkring henne; mannen satt framför och körde. Framtill på hwarje wagn war fästad en trästaf med ett skärmtak öfwer, om hwars bestämmelse jag länge war owiss; men slutligen kom jag underfund med, att denna hydda innehöll helgonbilder af messingsbleck. Öfwer bakre delen af wagnen woro fästade twå bågformiga spröten, hwaröfwer man lagt en matta eller ett filttäcke, som skydd mot blåst och regn, åtminstone för öfre delen