Sida:Resa i Sibirien.djvu/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

52

Wid ett wisst ställe under denna, måste wi jemte hela den öfriga församlingen knäfalla på golfwet. Efter slutad ceremoni gick generalguvernören jemte alla embets- och tjenstemän, till hwilka äfwen wi slöto oss, till erkebiskopens bostad, ett stort, strax inwid kyrkan beläget stenhus, för att der spisa frukost, wid hwilket tillfälle, äfwensom wid den påföljande middagen hos generalguvernören, jag samspråkade med erkebiskopen, ehuru samtalet gick beswärligt på franska och latin, i hwilka begge språk wår ömsesidiga färdighet war inskränkt.

Erman hade medfört ett paket med torkade frukter från en fru i Dorpat till hennes dotter, som war gift med en tysk doktor Fiandt i Tobolsk. Hon hade länge längtat efter sina torkade äpplen från hemmet, och så fort ryktet om wår ankomst hade utbredt sig, kom Fiandt för att afhemta dem tillika med ett bref. Följande dag besökte wi honom och hans hustru. Hon war ett litet brunögdt, spensligt fruntimmer och han en ung Berlinare. Då han och Erman woro från samma stad, men likwäl icke hade gjort bekantskap i Berlin, sökte de länge efter någon gemensam bekant i nämda stad eller i Potsdam; den enda föreningslänken war slutligen en owanligt stor hund, som begge hade märkt alltid stå i porten till ett wisst hus i Potsdam. Denna jemte andra gemensamma hågkomster, äfwensom landsmanskapet drog dem till hwarandra, så att wi ibland besökte dem. Genom nyssnämde doktor Fiandt blefwo wi äfwen bekanta med en öfwerstlöjtnant Hirsch wid ingeniörkåren och hans fru, hwilka båda familjer hade slutit sig så nära till hwarandra, att den ena icke kunde hafwa något nöje, hwari den andra icke skulle deltaga.

Hirsch war född i Mähren af katolska föräldrar; men då han kom till Petersburg och blef insatt i kadettkåren, och man hörde att han talade tyska, lät man uppfostra honom i den protestantiska läran, och i denna förblef han äfwen framdeles. I Ryssland beteckna benämningarne ryss och tysk i dagligt tal icke någon politisk utan en religiös skiljaktighet, i det den kallas ryss, som bekänner sig till grekiska kyrkan, och den tysk, som tillhör någon annan kyrka, wanligen den protestantiska, eftersom de flesta utlänningar här äro tyskar och protestanter, och de simpla ryssarna ej synnerligt bry sig om, huruledes det hänger tillsammans med personers religionsmeningar, så snart de ej tillhöra deras egen kyrka. Det händer derföre ofta här, att en så kallad tysk knappast förstår ett ord tyska. Äfwen wi räknades således bland tyskarne.

Med dessa båda familjer, som, jemte mycken wälwilja