och tjenstaktighet, hade ett stort behof af att umgås med likstämmiga menniskor, hwarpå här war stor brist för dem, såsom warande utlänningar, kommo wi slutligen på så förtrolig fot, att de till slut önskade se oss åtminstone en gång om dagen.
Den 5 November hyrde wi oss en ny bostad hos en jude wid namn Mendel, der wi fingo 5 rum; och då wi icke kunde erhålla middagsmat hos wår wärd, nödgades wi att hushålla för oss sjelfwa, hwarwid Gustaf fick utweckla sin skicklighet som kock.
Lifsmedlen äro här utomordentligt billiga, så att en mark oxkött kostade blott 3 och i dyra tider 5 kopek. En pappersrubel gällde då 75 öre, och då rubeln delas i 100 kopek, blir en kopek omkring 3⁄4 öre. Öfriga lifsförnödenheter kostade i förhållande derefter. Hwad man här saknar är öl; ty ölbryggeri liksom bränwinsbränning är en uteslutande rättighet för kronan, som utarrenderar den mot en betydlig afgift till några få rika personer, hwilka äro spridda öfwer hela riket. Det stod derföre icke att få, och i familjerna förstod man icke att brygga det. Kwass är en tunn syrlig dryck, som beredes genom att i en bytta slå watten på mjöl och öfwerblefna brödkanter, som derefter ställes nära ugnen, hwarest den under tidtals skeende omrörning får stå och jäsa, hwarpå det klara afhälles. Denna dryck är ganska läskande i wärmen, men en mage, som ej är wan wid denna syra, kommer lätt i olag deraf.
Till följe af detta billiga pris på lifsmedel beswärar det icke en familj om en tre eller fyra personer komma owäntadt till middagen. Hos Hirsch åto twå af de så kallade olyckliga. Den ene war en adelsman, hwars förbrytelse war, att han wid utgåendet från en kyrka i Petersburg hade gifwit ett fruntimmer (en mätress åt en minister) en örfil. Den andre war en regementsqwarmästar Menges från Pultawa, som utur regementskassan lånat penningar åt några bekanta, hwilka bedragit honom. Medan wi uppehöllo oss i Tobolsk fick han hopp om benådning till nästa år, men då bekymmer hade undergräft hans helsa, och i synnerhet hans bröst war angripet, så skulle han säkert icke winna något annat derpå, än att få dö i sin hembygd bland de sina. Då han war en bildad och angenäm man, som förstod tyska och franska, antog jag honom till wår lärare i ryska språket, hwari jag wäl kom så långt, att jag utan att rådfråga ordboken kunde läsa en tidningsartikel, eller något lättläst historiskt arbete, men aldrig kunde ernå någon färdighet i dess talande, till följe af dess olikhet med alla andra europeiska språk. Emellertid är det i en infödings mun, som har en wacker talorgan, ett
