Petersburg och Moskwa äro på några kyrkor dessa kupoler belagda med förgyllda kopparplåtar; men wanligen äro de målade med någon ljus färg, såsom ljusgrönt. Hela Norge har knappast 2 eller 3 kyrkor, som i wärdigt utseende kunna jemföras till och med med kyrkorna i de sibiriska småstäderna. Irkutzk består för det mesta af trähus; dock äro alla offentliga byggnader och de rika köpmännens hus af sten. Dessa hus’ framsidor måste alltid utföras i enlighet med en i Petersburg utgifwen samling af byggnadsritningar, utur hwilken den byggande kan wälja den som bäst är i hans smak; inredningen öfwerlemnas helt och hållet åt honom sjelf. Sålunda hafwa dessa hus alltid en wacker utsida och äro ofta prydda med medaljonger i halfupphöjdt arbete, eller andra prydnader. Irkutzk är säte för östra Sibiriens generalguvernör samt för en erkebiskop, och har ett gymnasium. Den ligger på en hög slätt, 1000—1200 fot öfwer hafsytan, och så långt från hafwet, att när Angara är tillfrusen, finnes det ingen dim- eller fuktighetskälla i dess närhet. Luften är derföre här så owanligt torr, att dagen efter ett regn på wåren är det alldeles torrt och dammigt på de icke stenlagda gatorna. Himlen är från Januari månad, då floden isbelägger sig, här beständigt så klar, att ej den minsta molntapp synes ända till slutet af Mars eller början af April, då floden åter bryter sitt ishölje. Under 38 graders köld går solen upp och ned så klar och ren, som en blank guldskifwa, och stjernorna tindra med en hos oss okänd glans.
Den 7 Februari 1829, då wi på en wacker eftermiddag närmade oss Irkutzk, skådade wi med stora förwäntningar efter stadens torn, och fingo först sigte på ett wackert kloster, som ligger på andra sidan om Angara. I de ryska och sibiriska städer, der inga hoteller finnas, körer den resande direkte till poliskammaren, hwarifrån en polisbetjent medsändes, som i enlighet med den resandes rang anwisar honom en bostad hos en af stadens borgare. För husrummet betalas ingenting, och är uppehållet helt kort, erhåller man ibland middag samt kaffe och te, hwarwid wärden sjelf besörjer uppassningen wid bordet och anser det som en heder, ifall den resande will tala ett par ord med honom. Så snart wi kommit litet i ordning i wår bostad, aflade jag ett besök hos polismästaren öfwerste Murawieff, till hwilken jag hade ett bref från ministern Palmstjerna. Murawieff, som war en reslig man om 36 år i grön uniform med 7 ordnar på det breda bröstet, kom emot oss och tilltalade oss till min stora belåtenhet på tyska. Hos honom fingo wi weta,
