— Nej, för tusan! Jag tycker bättre om min gula och röda blus än de där järn- och stålskalen. Just ett fint nöje att när man färdas fram, framkalla lika mycket oväsen som Järnvågen under ett jordskalv!
— Alltså, Gringoire, har ni aldrig avundats de där kamraterna deras krigiska utrustning?
— Vad skulle jag ha avundats dem, herr ärkedjäkne? Deras rustning, deras disciplin? Jag tycker bättre om filosofi och oberoende i trasor. Jag vill hellre vara huvud på en fluga än svansen på ett lejon.
— Besynnerligt! sade prästen fundersamt. En vacker uniform är dock något fint!
Då Gringoire såg honom sålunda försänkt i tankar, avlägsnade han sig några steg.
— Om ni vore mindre upptagen av soldaternas fina kläder, herr ärkedjäkne, skulle jag be er gå och titta på den där portalen. Jag har alltid sagt, att sieur Aubrys hus har den vackraste port, som någonsin funnits.
— Pierre Gringoire, sade ärkedjäknen, var har ni gjort av den där lilla zigenerskan, som dansade?
— Esmeralda? Ni byter mycket abrupt om samtalsämne.
— Var hon inte er hustru?
— Jo, enligt en bröllopsceremoni med ett sönderslaget lerkrus. Vi är bundna för fyra år. Apropå det, tillade Gringoire och såg med halvt skämtsam min på ärkedjäknen, tänker ni således alltjämt på henne?
— Och ni — tänker ni inte längre på henne?
— Inte mycket! Jag har så mycket annat att tänka på. Min Gud, vad den lilla geten var söt!
— Räddade inte zigenarflickan ert liv?
— Jo, för tusan, det är sant!
— Nåväl, vad har det blivit av henne? Vad har man gjort med henne?
— Det kan jag inte säga er. Jag tror, att de har hängt henne.
— Ni tror?
— Jag är inte säker på det. När jag såg, att det blev fråga om hängning, drog jag mig ur leken.
— Är det allt, ni känner till om henne?
— Nej, vänta! Jag har fått höra, att hon tagit sin tillflykt till Notre-Dame och att hon befinner sig i trygghet där, och jag är förtjust över det, och jag har inte lyckats uppdaga, vad det blivit av geten, och det är allt, jag känner till härom.
— Då skall jag tala om mer för er, sade dom Claude, och hans röst, som hittills varit dämpad, långsam och nästan dov, blev nu dånande. Hon har verkligen tagit sin tillflykt till Notre-Dame. Men om tre dagar kommer rättvisan att återinfånga henne där, och hon blir hängd på Grèvetorget. Det har utfärdats ett parlamentsbeslut.
— Det var riktigt tråkigt att höra, sade Gringoire.
