Hoppa till innehållet

Sida:Ris-Bastugan-1755.djvu/27

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Gerst.

Det förstår sig. Sackta, allenast jag slipper se henne.

Xant.

Will du nu hålla det du låfwadt?

Gerst.

Ja utan ringaste förbehåll.

Xant.

Derpå skall Syster Sempronia wara wittne.

Gerst.

Ja men. Sackta, och Capitaine Elin med, så är helwete complette.

Xant.

Kyss på riset, och tacka för nådigt straff.

Gerst.

Ja, ja tackar. Sackta, och jag önskar er tusenfalt af samma slag igen.


Sjunde Inträdet.

Pär, Botil.

Pär.

tager Botil i hand.

Si, tack ska ni ha för sist, Mor. Ja tror dä ä try år sen jag såg er sist. Huru står dä nu te mä er?

Botil.

Tack ska ni ha, dä rifwar åf, sa Bonden körde benet åf sey. Å wälkomen hit opp, hwad höres för godt på min Födsle-ort?


Pär.
D 2