Pär.
Hå rätt ingen ting. Men hwad höres här för gått?
Botil.
Inte godt, utan baraondt, och sådant som aldrig spordts, sen wären ble skapt Chresten, och knapt hos hundturkar och Hedningar.
Pär.
Hwad är det då?
Botil.
Ha ni inte hördt dä, som hela skan talar om? at Qwinfolk gå omkring, och wålta Manfolk?
Pär.
Bewars, huru komma de te rätta mä dä?
Botil.
Räds ni inte ha hördt, huru några stycken Qwinnor gjordt följe och piskat en Kar, så kött å skin fallet åf in på rygbasten, och at der ä Fältskärs bewis, at de flått honom bå framme å bak.
Pär.
Jo ja har wäl hördt nåjet, men ja undra hwarföre de gjordt dä.
Botil.
Några tro att hustrun ä swartsjuk; men andra säga att Fältskären har sagt, att hon inte bör warat. Några åter, att han tar säg en tår för möcke, och dä förargar henne.
Pär.
Ja skulle alla de slita Ris, som ta lite mer än de kunna bära, så ä ja rädd, at många af hwart slaget finge ondt te å sitta, å alla wåra skoga sulle uttömmas te bara Ris.
Botil.
Å några säga, at hon inte få dricka så möcke Cofe som hon will, utan at han bannas.
Pär.
Ja dä tycker ja, at hon inte borde förtryta, för dä ä wärr än pårs, å sir ut som tjärelag. Ja har aldrig smaktat
