Efter att sålunda hava kommit till ett bestämt beslut, skyndade jag hem till min borg för att vidtaga alla nödiga förberedelser för den stundande resan. Jag medförde en tillräcklig mängd bröd, en stor kruka dricksvatten, en kompass, en butelj rom — av vilken vara jag ännu hade ganska mycket kvar samt en liten korg med russin. Sålunda försedd med det nödvändigaste, begav jag mig till min båt, i vilken jag stuvade in min laddning. Så återvände jag hem för att hämta en ny last, vilken utgjordes av en säck ris, paraplyet eller solskärmen — som väl behövdes till skydd för mitt huvud mot solens brännande strålar — ännu en stor kruka dricksvatten, omkring tvenne dussin små bullar eller kornkakor, utom det bröd jag förut nedburit, samt en butelj getmjölk och en ost. Allt detta förde jag under mycken svett och möda ombord på min lilla båt.
Inneslutande mig i Guds beskydd, anträdde jag sålunda min resa. Till en början rodde jag utmed kusten, tills jag nådde öns nordöstra udde. Här måste jag sätta ut till havs — det månde bära eller brista. Då jag emellertid varseblev de häftiga strömmar, som fortfarande löpte på ömse sidor om ön ett stycke från kusten, blev jag ganska modfälld, ty jag hade ännu i friskt minne den förfärliga fara, vari jag en gång svävat. Jag fruktade nämligen storligen att åter råka illa ut för någon av dessa strömmar; i så fall skulle jag förts långt ut på oceanen, kanske förlorat ön ur sikte och varit ur stånd att återvända. Hade så en storm uppvuxit, skulle jag varit ohjälpligt förlorad med min lilla båt.
Dessa föreställningar nedslogo till den grad mitt mod, att jag var betänkt på att övergiva ett företag, som artade sig till ett vågstycke. Efter att hava
