jag gick huvudstupa tillväga i något hänseende, vill jag anmärka, att mitt uppehåll på denna plats icke blev mindre än något över nio månader. Därunder hade jag god tid att överväga min ställning och att taga mina mått och steg för den närmaste framtiden.
Som jag medfört ett tämligen stort förråd av värdefulla engelska varor, var jag icke sen att till min fördel omsätta dem på en plats, där de voro så begärliga som här. Enligt min ursprungliga avsikt inköpte jag även ett parti mycket goda diamanter, vilka framför allt annat lämpade sig för mina närvarande omständigheter, emedan jag alltid kunde bära hela min förmögenhet på mig.
Efter en lång vistelse på detta ställe, och sedan jag uppgjort flera planer för mitt återvändande till England utan att dock hava lyckats finna någon passande lägenhet, kom en morgon den engelske köpmannen, med vilken jag bott tillsammans och därjämte slutit ett nära vänskapsförbund, till mig och sade:
— Landsman, jag har ett förslag att göra er; ett förslag, som, efter vad jag vågar hoppas, skall tilltala er lika mycket som mig själv. Vi befinna oss här — ni genom en slump, jag på grund av mitt eget val — i en del av världen, som ligger så långt som möjligt från vårt hemland. Likväl äro vi här i ett land, där vi båda, som i grund och botten förstå oss på handel och affärer, kunna förtjäna en vacker förmögenhet. Om ni vill som jag, så skjuta vi samman tjugutusen kronor vardera och förhyra oss ett fartyg, det första bästa vi kunna överkomma. Ni blir kapten och jag blir köpman, och så göra vi en handelsresa på Kina. Varför skulle vi ligga stilla här? Hela världen är i ständig rörelse — den går som ett hjul kring sin axel; alla varelser, som Gud skapat, antingen de nu bebo himmelen eller jorden, äro verksamma och idoga — varför skulle vi förbliva sysslolösa? Det finnes inga sådana drönare i världen som sysslolösa människor — varför skulle vi tillhöra deras antal?
Förslaget tilltalade mig synnerligen mycket, och det så mycket mera, som det framställdes på ett så godmodigt och vänskapligt sätt. Min närvarande ställning var också särskilt ägnad att göra mig redobogen för hart när vilket företag som helst, och fastän handel och affärer just icke voro mitt rätta element, så var ett kringströvande och äventyrligt liv det så mycket mera. Intet förslag att se mig om i världen på något håll, där jag förut aldrig varit, kunde i själva verket förfela att på mig utöva en mäktig dragningskraft.
Det dröjde emellertid någon tid, innan vi kunde skaffa oss ett fartyg, som motsvarade våra fordringar, och när vi äntligen lyckats överkomma ett sådant, föll det sig mycket svårt för oss att finna ett tillräckligt antal engelska sjömän till dess besättning. Efter ytterligare någon tids förlopp hade
Robinson Crusoe. 30
