Sida:Rosor i blom 1927.djvu/116

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

kommer inte att klä sig som en grekisk danserska från Perikles tid, svarade Mac och betraktade med stort ogillande en ung dam, som, därför att hon hade en statyesk figur, fördrog knappa och åtsittande kläder.

— Alltså tjänar det ingenting till att föreslå denna klassiska varelse. Ja, eftersom du avvisar mitt första förslag, ska jag inte fortsätta, utan se mig omkring i lugn och ro, och det blir bäst, att du gör likadant. Allvarligt talat, Mac, så skulle litet mer munterhet och litet mindre studier göra dig gott, ty du kommer att bli gammal i förtid, om du sitter med näsan över böckerna så mycket.

— Jag tror inte, att det här i rummet finns en yngre eller muntrare fyr än jag, ehuru jag kanske inte uppför mig som en dansande dervisch. Men jag medger, att du har rätt i fråga om böckerna, för det finns många slags omåttlighet och ett bibliotek utövar samma dragningskraft på mig som en krog på en drinkare. Jag blir nog nödsakad att avlägga ett nykterhetslöfte och korka till den enda flaska, som frestar mig — bläckhornet.

— Jag ska säga dig, hur du kan göra det lättare för dig att vara avhållsam. Sluta att studera och skriv i stället en roman, i vilken du lägger ned all din visdom, så klarnar hjärnan till en ny start. Gör det! Jag skulle så gärna vilja läsa den, utbrast Rose, helt förtjust i denna plan, ty hon kände sig förvissad om att Mac kunde göra vad han ville i den vägen.

Och sedan avlägsnade hon sig med Charlie, som inväntade sin tur, och Mac vankade omkring, inom sig undrande, huruvida hans blivande hustru fanns med i vimlet.

Strax före supén möttes flera unga damer inne i damgarderoben för att reparera sina skavanker, och som de voro väninnor, började de prata, medan de glättade ut sina lockar och en kammarjungfru sydde fast eller fäste med knappnålar de lösslitna volangerna.

När var och en hade frågat alla de andra: »Hur tar jag mig ut i kväll, kära du? och med vederbörlig entusiasm fått till svar: »Riktigt förtjusande, älskling sade Kitty till Rose, som hjälpte henne att återställa ordningen i det kaos, vartill många