Hoppa till innehållet

Sida:Rosor i blom 1927.djvu/122

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


XII.
TANT CLARAS PLAN.

En dag emottog Rose följande biljett från mrs Clara:


 »Mitt söta barn!

Ha medlidande med min stackars gosse och muntra upp honom med din åsyn, ty han är så dyster, att jag riktigt pinas av att se honom sådan. Han har gjort upp en ny plan, som synes mig utmärkt, om du endast vill ge ditt samtycke till den. Låt honom komma och hämta dig till en åktur i eftermiddag och tala med dig om saken. Det kommer att göra honom ofantligt gott, och jag blir dig särdeles förbunden. Din tillgivna tant Clara.»


Rose läste igenom biljetten två gånger och stod sedan och funderade ett ögonblick, i det hon förstrött blickade genom fönstret ned till den lilla viken. Åsynen av flera gestalter, som gledo av och an över dess tillfrusna yta, kom henne att tänka på ett sätt att undgå åkturen, som hon fruktade av mer än ett skäl. Det blir tryggare och trevligare, sade hon, i det hon gick fram till sitt skrivbord, där hon skrev följande svar:


»Kära lilla tant! Jag är rädd för Brutus, men om Charlie vill följa med mig ut och åka skridsko, skulle jag tycka mycket om det, och det skulle göra oss båda gott. Där kan jag med odelad uppmärksamhet höra på den nya planen. Så var snäll och hälsa honom och säg, att jag väntar honom klockan 3.

Din Rose.»


Punktligt på slaget 3 infann sig Charlie med sina skridskor på armen och en mycket belåten uppsyn, som blev ännu belåtnare, då Rose kom ned i en