alfvarliga och sedesamma Norrska Folkets Regent: Efter mina Theosophistiska beräkningar skulle jag snarare tro, att den Allvise Guden, då Han tillät Prins Christian Frederik att för ett ögonblick föra Norriges Folk på branten af förderf, velat lära detsamma genom en sådan erfarenhet, att sedermera ännu högre värdera sällheten att blifva styrdt af den mildaste Konung, biträdd af den ädlaste ibland Furstar. —
Herr von Holten! Då Er Prins, upptändande ett inbördes krig i det hungrande Norrige, utropar: Den bedste begyndelse til Alting er at begynde med Gud, hvilken erinrar sig icke den blodhöljde Robespierre, som, genom en Lag i Franska Republikens namn, erkände det Högsta Väsendet?
Men äfven inom Norrige finnas de, som icke anse Prins Christian Frederik af Danemark för en af Gud utsänd Man att dem regera. Detta har den vise Prinsen förutsett. Han har ock derföre vid sin sida en Maltheser-Riddare att förfölja de otrogna.
