Den här sidan har korrekturlästs
278
Hans tankar gingo ej i andras lega,
De gingo fram sin ljusa, fria ban,
Naturen sjelf till föresyn de ega,
På fria vingar flyger konstens svan.
Väl var i Baccio d’Agnolo’s bottega
Vid många vackra lärospån man van,
Men främst stod unge mästarn från Urbino
Och närmst intill Andrea Sansovino.1
Till deras inre gyllne ålderns drömmar
Med vindar komma från en Tempe-dal,
En evig vestan genom själen strömmar,
Ej trånadsmättad, men elysiskt sval.
Från födseln styrd med lätta silkestömmar
Och förd ändå af hjertats fria val,
Inbillningskraftens unga fåle svingar
Med vettets betsel och med snillets vingar.
