Sida:SOU 1938 45.djvu/60

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
58

Hallands län.

Tillgång till friluftsbad anses icke tryggad i Kungsbacka, som enligt drätselkammaren lider brist på badmöjligheter.

Vid kusten förekommer en sommarbebyggelse med olika slags småstugor, vilken på flera håll, exempelvis vid Skrea strand invid Falkenberg och vid Apelviken invid Varberg, har blivit ett verkligt problem och som har föranlett länsstyrelsen att ingripa med de reglerande bestämmelser, som gällande lag medgiver, för inemot 50 procent av hela Hallands kust. Norra delen av kusten, exempelvis längs Onsala-landet, är synnerligen starkt utsatt för strandbebyggelse med sommarvillor m. m. på grund av närheten till Göteborg. Sydligaste delen av kusten är på flera mils längd så gott som en enda sammanhängande badort (Hemmeslöv, Skummeslöv, Mellbystrand). Sommarstugebebyggelse förekommer även, fast i mindre utsträckning, vid några sjöar, delvis av särskild betydelse för Göteborgs friluftsfolk.


Önskemål beträffande strandskydd: Kungsbacka drätselkammare: snabba åtgärder för regionplan och i avbidan därpå byggnads- och styckningsförbud; utvidgning av rätten att meddela stycknings- eller bebyggelseförbud; lag mot försäljning till enskilda av områden alltför nära badstränder. Varbergs drätselkammare: skydd mot bebyggelse för västkuststränderna till 200 meters bredd.

Länsarkitekten föreslår skydd mot bebyggelse för stränder vid sjöarna inom Göteborgs-regionen och vid ett tiotal andra sjöar samt för tre strandsträckor vid åar.


Göteborgs och Bohus län.

Tillgång till friluftsbad anses icke tryggad i Göteborg, Kungälv, Hönö och Jonsered och icke för framtiden i Partille.

Särskilt vid saltsjön äro de bättre badplatserna i stor utsträckning upptagna eller för allmänheten avstängda på grund av bebyggelse med sommarbostäder (länsjägmästaren). En strand vid västkusten, lämplig till friluftsbad för Trollhättans invånare, anses löpa fara att styckas till strandtomter (Trollhättans drätselkammare).

Göteborgs-trakten: Kusten: Av fem strandområden omkring 9-13 km från staden, vilka av drätselkammaren och länsarkitekten anges såsom särskilt lämpliga för friluftslivets behov, anses risk för exploatering genom bebyggelse föreligga åtminstone för två Det bästa badområdet har hittills kunnat räddas blott genom byggnadsförbud, som råder i avvaktan på byggnadsplan. Genom denna anses dock endast en mindre del av området kunna skyddas. För två andra områden bland dessa fem föreligga visserligen icke för ögonblicket planer för exploatering, men bebyggelsen är redan livlig i deras omedelbara närhet. I skärgården, omkring halvannan till två mil från Göteborg, har sommarvillebebyggelse i vissa delar tagit stark fart, och stora områden äro redan oåtkomliga för allmänheten. Exploatering och bebyggelse väntas inom den närmaste tiden i stor omfattning. På ännu större avstånd från staden (omkring 2½ till nära 4 mil) anses exploatering och bebyggelse vara att förvänta inom för Göteborgs befolkning betydelsefulla friluftsområden vid kusten, både söderut (inom Hallands län) och norrut.

Sötvattensstränderna inom viktiga utflyktsområden på tre mils avstånd eller mer från Göteborg hotas delvis av exploatering. Det ur många synpunkter värdefullaste av alla inlandsområden, som kunna komma i fråga för Göteborgs friluftsliv, har delvis redan utsatts för störande jorddelning och byggnadsverksamhet. Härom yttrar Göteborgs friluftsråd bland annat, att sportstugebebyggelsen inom partierna väster om Stora Härsjön har tagit en sådan fart, att dessa ännu för några år sedan relativt fria områden nu äro att betrakta som förlorade för friluftsfolket. Bebyggelsen har dels brett ut sig utefter sjöstränderna,