Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1940 12.djvu/122

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
120

i den ordning domänstyrelsen bestämmer (3 §). Där så prövas lämpligt må domänstyrelsen eller, efter styrelsens förordnande, densamma underställd tjänsteman å skog, som avses i förordningen, upplåta rätt till bete eller slåtter eler till sten-, kalk-, sand-, grus- eller torvtäkt eller annan dylik rättighet. Vad sålunda stadgats gäller även angående upplåtelse med nyttjanderätt av förskogsproduktion mindre tjänlig mark till tomt, upplagsplats eller annat dylikt ändamål samt av fiske, som hör till skogen (4 §). Domänstyrelsen äger meddela de närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpning av förordningen (6 §).

Bland sådana av domänstyrelsen meddelade föreskrifter må nämnas följande.

Kalavverkning må företagas allenast, där det på grund av beståndets och markens beskaffenhet (t. ex. utpräglad överårighet, stark råhumusbildning etc.) anses oundgängligen nödvändigt. Vid sådan avverkning bör kalytan begränsas till skälig storlek samt tillses, att befintlig, utvecklingsduglig underväxt väl bevaras, ävensom att, om möjligt, erforderligt antal förträd kvarlämnas.

Å upplåtna skogsjordbruk bör nödig betesmark, där så kan ske, anordnas i syfte bland annat att i största möjliga utsträckning freda skogsmark för betning. Då för betesanläggning skall ske kalavverkning av område, bör vackra trädgrupper och prydnadsträd sparas.

Å domänfondens fastigheter skall hänsyn alltid tagas till berättigade krav på naturskydd. Förvaltare skall hos domänstyrelsen anmäla förekomsten av sådant område eller föremål, som anses böra antingen för framtiden lämnas orubbat eller ock, där särskilda omständigheter det påkalla, skyddas såsom naturminnesmärke enligt lagen den 25 juni 1909 angående naturminnesmärkes fredande. Områdena böra representera sådana skogs- och marktyper, vilkas bevarande, i ett såvitt möjligt orört skick, anses erbjuda särskilt intresse för framtida studium, men vilka genom normalt skeende skogsvårdsåtgärder förändras i sin naturliga utveckling. Har domänstyrelsen beslutat att sådant område eller föremål skall lämnas orubbat, skall uppgift om detsamma införas i ett register, som för varje revir upplägges i huvudsaklig överensstämmelse med det register för naturminnesmärken, som fastställts genom kungl. brev den 24 november 1911 (svensk författningssamling nr 136).

Där skogens bevarande på grund av dess belägenhet – exempelvis närheten av stad, samhälle eller farled – är ur naturskönhetens synpunkt önskvärt, må skälig hänsyn härtill tagas vid skogens skötsel. Särskilda bestämmelser ha meddelats angående sparande av prydnadsträd, angående bevarande av lövträd utmed vägar och vattendrag samt buskvegetation å gärdesbackar och dylika områden ävensom angående plantering vid gårdar och torp samt utmed större vägar av olika sorters lövträd. Vid avverkning skola lämnas orörda träd, som utgöra boplats för sällsynta fåglar, samt ihåliga träd av ringa värde, vilka lämpa sig som boplats för fåglar.

Upplåtelse av tomter för sportstugor och dylikt må endast äga rum å