Sida:SOU 1940 12.djvu/172

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
170

Om dessa markområdens areal, inköpspris, värderingssummor m. m. lämnar en inom marinförvaltningen utarbetad förteckning, vilken finnes avtryckt såsom bilaga 4 till betänkandet, närmare upplysningar. Saluvärderingen har verkställts av domänstyrelsen. ,

I underdånigt utlåtande den 20 december 1937 föreslog marinförvaltningen, till vilken fästningskommendantens framställning remitterades – efter hörande av chefen för marinstaben, chefen för ostkustens marindistrikt och chefen för kustartilleriet – att området Klockaruddsholmen skulle försäljas till Stockholms frivilliga motorbåtsflottilj, som ansökt om att få förvärva holmen, samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå riksdagen medgiva att övriga i förteckningen upptagna områden finge försäljas under de villkor, som av Kungl. Maj:t fastställdes, dels ock besluta, att de medel, som inflöte i anledning av dessa försäljningar, måtte enligt Kungl. Maj:ts bestämmande få användas till fortifikatoriska anordningar i Stockholms skärgård.

Ärendet remitterades till fritidsutredningen, som avgav yttrande däri den 3 februari 1938. I sitt yttrande framhöll utredningen, bland annat, att de till försäljning föreslagna fastigheterna samtliga låge inom ett område, som ostridigt hade eminent betydelse ur rekreationssynpunkt särskilt för huvudstadens befolkning, men vars väsentliga natur- och rekreationsvärden samtidigt i oroväckande grad hotades av snabb och planlös exploatering. Utredningen anförde vidare:

Skärgårdsproblemet är nu så akut, att även helt små områden kunna vara av betydelse. – – – Största återhållsamhet och försiktighet synes därför böra iakttagas i fråga om försäljning av de ännu återstående små arealerna kronomark i Stockholms skärgård.

I fråga om några av de till försäljning föreslagna områdena må följande särskilda synpunkter anföras.

Getholmen, en udde av Ljusterölandet i Gälnan, har enligt värderingsinstrumentet goda och skyddade förankrings- och tilläggsplatser, och till fastigheten höra strandrätt och fiske. Området torde med sitt samtidigt fria och icke alltför oskyddade läge i en för småbåtsfärder lämplig del av skärgården kunna bli av avsevärd betydelse för friluftslivet, ifall det bevaras ostyckat och tillgängligt för allmänheten, och det vore med hänsyn härtill önskligt, att det icke såldes för avstyckning och bebyggelse.

Klubben i Furusundsleden mitt emot Östanå tillhör genom sin ringa storlek och sitt läge mitt i en starkt trafikerad farled en klass av skärgårdsholmar, som vid exploatering enligt en förnuftig plan icke torde böra utläggas till tomter, då den genom bebyggelsen förorsakade förlusten ur landskaps- och därmed även rekreationssynpunkt blir oproportionerligt stor i förhållande till den ringa ekonomiska och övriga vinsten av exploateringen. Bebyggelse på Klubben torde få anses särskilt olycklig därför att holmen ligger mitt emot Östanå fideikommiss, som synes hysa de enda obebyggda längre strandsträckor, vilka ännu finnas längs fastlandskusten mellan Stockholm och Norrtäljeviken. Holmen borde utan tvivel tillika med den ännu icke exploaterade marken under Östanå bevaras såsom friluftsområde och landskapsreservat. Även i och för sig torde den lilla holmen med sitt läge och sin vänliga natur, varom talas i Kungl. domänstyrelsens besiktningsinstrument, representera ett icke föraktligt värde ur rekreationssynpunkt.

Korshamnsområdet, yttersta delen av Fågelbrolandet, ligger vid storfjärdsbandet vid gränsen till ytterskärgården och har samtidigt vägförbindelse med