marinförvaltningen tillföras ett särskilt anslag på bekostnad av bland annat friluftslivets intressen, vilket Fritidsutredningen icke kan finna rimligt.
Under hänvisning till vad utredningen sålunda och i övrigt anfört hemställde utredningen, såvitt angår samtliga ifrågavarande områden med undantag av Klockaruddsholmen, dels att förberedelser för försäljning eller annan exploatering av områdena måtte uppskjutas till dess fritidsutredningens arbete blivit slutfört och de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, hunnit prövas av statsmakterna, dels ock att Kungl. Maj:t måtte under tiden förordna om sådan disposition av områdena, att deras naturliga. rekreationsvärden bevarades och ett framtida förfogande med marken på ur allmän synpunkt lämpligaste sätt icke försvårades.
Med anledning av fritidsutredningens yttrande hördes marinförvaltningen ånyo. I underdånigt utlåtande den 1 april 1938 anförde marinförvaltningen, bland annat:
Det förhållandet att marinförvaltningen föreslagit de berörda områdena i Stockholms skärgård till försäljning hade huvudsakligen föranletts av behovet att erhålla medel till vissa i samband med genomförande av 1936 års försvarsorganisation behövliga fortifikatoriska anläggningar i Stockholms skärgård. Marinförvaltningen finge därför erinra, att det allenast vore under förutsättning att kontanta medel för områdena erhölles, som marinförvaltningen ifrågasatte, att sjöförsvarets disposition över dessa områden skulle upphöra. Marinförvaltningen ville icke direkt avstyrka att ärendets avgörande, såvitt anginge andra områden än Klockaruddsholmen, finge på sätt fritidsutredningen föreslagit tillfälligt uppskjutas. Marinförvaltningen avsåge icke att igångsätta några arbeten på områdena, som skulle kunna äventyra deras natur- och rekreationsvärden, och vid eventuell utarrendering av områdena avsåge marinförvaltningen att intaga sådana villkor i kontrakten, att de av fritidsutredningen framförda synpunkterna bleve beaktade. Marinförvaltningen föresloge förty att fritidsutredningens förslag angående meddelandet av särskilda bestämmelser rörande dispositionen av områdena, intill dess frågan om deras försäljning bleve avgjord, icke måtte föranleda någon åtgärd.
Klockaruddsholmen har sedermera försålts, men i övrigt har ärendet icke lett till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Efter framställning av fritidsutredningen har marinförvaltningen i oktober 1939 infordrat yttrande från kommendanten i Vaxholms fästning, huruvida fastigheterna fortfarande lämpligen kunde försäljas. I sitt yttrande, dagtecknat den 4 november 1939, har kommendanten förklarat sig vidhålla sina tidigare förslag angående fastigheternas försäljning. Kommendanten har dock därvid framhållit, att under nu rådande förhållanden försäljning av Korshamnsområdet eller del av lägenheten Korshamn 11 syntes böra tills vidare anstå, då den betydande areal avverkningsbar skog, som funnes inom området, vid mobilisering kunde komma till användning för olika ändamål.
Fritidsutredningen har förut i detta betänkande givit uttryck åt sin uppfattning, att det är ett nationellt intresse av stor betydelse, att alla de vid saltsjön belägna kronoegendomar, som äro eller i framtiden kunna tänkas bli i mera väsentlig omfattning utnyttjade för fritidsändamål, bevaras tillgängliga för den stora allmänheten och deras landskapstyp skyddas. På grund härav
