Sida:SOU 1940 12.djvu/213

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
211

erforderlig, lika litet som angående skyldighet för Konungens befallningshavande att inhämta yttrande från kommunala myndigheter eller andra, vilkas uppfattning böra utöva inflytande på frågans avgörande.

Därest ansökan om tillstånd att på grund av upplåtelse från jordägaren förvärva servitut icke ingives inom den härför stadgade tiden, som är tre månader räknat från dagen för servitutsavtalets ingående, eller om gjord sådan ansökan icke bifalles, är avtalet enligt bestämmelse i andra stycket utan verkan enligt denna lag. Avtalet kan alltså för sådant fall icke intecknas, det kommer icke att åtnjuta något sakrättsligt skydd, och icke heller i övrigt bli förevarande lags bestämmelser tillämpliga på detsamma. Detta utesluter icke att avtalet kan få vissa rättsverkningar. Vilka dessa bli får avgöras med hänsyn till de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna. Beträffande avtal om överlåtelse av servitutsrätt gäller för motsvarande fall enligt tredje stycket, att överlåtelsen blir ogill. Överlåtaren blir alltså fortfarande rätter innehavare av servitutsrätten och har att även i fortsättningen svara för servitutshavarens förpliktelser mot fastighetsägaren.

5 §.

Trots den möjlighet bestämmelserna i 3 § giva servitutshavare att sätta annan i sitt ställe, är det icke uteslutet att fall kunna inträffa, då kommunalförbund, förening eller stiftelse, som förvärvat personalservitut, upplöses utan att annan servitutshavare blivit satt i dess ställe. För dylikt fall bör servitutet icke längre belasta fastigheten. Föreskrift har därför i första stycket av denna paragraf meddelats om att servitutet då skall vara förfallet. För den händelse före upplösningen avtal träffats angående servitutsrättens överlåtande på annan och det för överlåtelsens giltighet fordras Konungens tillstånd till densamma, förfaller emellertid servitutet ej i och med upplösningen, utan först sedan det visat sig, att överlåtelsen ej blir giltig. Det kan således inträffa, att frågan om servitutets bestånd blir svävande viss tid, nämligen först tills tremånadersfristen för sökande av tillstånd utgått och, om ansökan sker inom föreskriven tid, därefter ytterligare tills Konungens beslut över ansökningen föreligger. Då servitut enligt bestämmelserna i detta stycke förfaller, sker det utan föregånget förordnande av domstol eller annat offentligt organ, att servitutet skall anses förfallet.

Enligt 4 § första stycket fordras för att förening eller stiftelse skall erhålla tillstånd att innehava personalservitut, att dess verksamhet är ägnad att främja ett sunt friluftsliv och att den skall äga nödiga förutsättningar att befordra det med servitutet avsedda syftet. I båda dessa hänseenden kan efter tillståndets meddelande ske förändringar. Därest förändringarna innebära att föreningens eller stiftelsens verksamhet bedrives på sådant sätt, att det med servitutet avsedda syftet måste anses bliva i väsentlig mån förfelat, saknas anledning att längre upprätthålla servitutet. Möjlighet bör då finnas för jordägaren att få det avlyftat. Servitutshavaren synes då icke heller hava några berättigade anspråk på ersättning för att servitutet frångår honom.