Sida:SOU 1940 12.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
53


Vid besvarandet av frågan IV, huruvida ytterligare friluftsreservat behövde tillskapas för att trygga befolkningens friluftsliv, hava de städer – sammanlagt 28 stycken – som jakande besvarat frågan, i allmänhet icke angivit, vilka slags friluftsreservat som erfordras. Av svaren från Oskarshamn, Nässjö, Tranås, Uddevalla, Vänersborg, Karlstad och Umeå framgår dock att man avsett huvudsakligen endast mark för bad och camping. Trelleborg har uppgivit, att endast frågan om mark för friluftbad för närvarande vore aktuell, enär staden ej hade råd att anskaffa andra områden. Trollhättan och Skellefteå anse sig jämte bad- och campingplatser även behöva åtminstone ett skogsområde för vandringar och vintersport. Hälsingborg uppger sig behöva reservat i skogsbygd och för vintersport. Hudiksvall nämner särskilt ett område, avsett såsom replipunkt för vandringar och vintersport. Beträffande Stockholm, Göteborg och Visby framgår, att man avsett områden av samtliga de i punkt I av frågeformuläret avsedda slagen. Stockholm har framhållit, att en "väsentlig utökning" av de förhandenvarande reservaten är erforderlig, icke minst i skärgården. Beträffande de övriga städerna, nämligen Lidingö, Uppsala, Nyköping, Katrineholm, Linköping, Malmö, Mölndal, Alingsås, Örebro, Karlskoga och Härnösand, tillåta svaren inga mera bestämda slutsatser angående arten av de reservat som åsyftas.

Av de i det föregående refererade svaren på fråga IV från Norrköping och Karlskrona framgår, att dessa två städer under hänvisning till att allmänheten för närvarande finge för friluftsliv begagna marker i städernas omgivningar avgivit svar, vilka torde böra tolkas så, att för dessa städers vidkommande något behov av kommunala fritidsreservat icke förelåge. Det kan vara tveksamt, huruvida icke enahanda tolkning bör givas även svaret från Karlskoga, viken stad här ovan upptagits bland dem, som anse ytterligare fritidsreservat erforderliga. Karlskoga har nämligen i sitt svar på denna fråga anfört bland annat, att med hänsyn till den spridda bebyggelsen, kommunens stora areal och till att en avsevärd del av befolkningen själv ordnat för sitt friluftsliv där icke förelåge samma behov av fritidsreservat som i många andra kommuner. Falköping har som förut anmärkts svarat, att ytterligare fritidsreservat sannolikt icke erfordras. Tre städer, Sundbyberg, Mariestad och Östersund, hava icke alls lämnat något svar på denna fråga.

Sammanlagt 28 städer hava uppgivit, att ytterligare fritidsreservat icke ansåges erforderliga. Dessa städer äro: Södertälje, Djursholm, Eskilstuna, Motala, Huskvarna, Eksjö, Växjö, Kalmar, Västervik, Karlshamn, Kristianstad, Landskrona, Höganäs, Ystad, Halmstad, Borås, Skara, Skövde, Kristinehamn, Arvika, Västerås, Sala, Köping, Falun, Ludvika, Gävle, Söderhamn och Luleå.


För de inkomna svaren å fråga V i formuläret redogöres i kapitel XV.


Till ett antal landskommuner inom industribygder utsändes i oktober 1939 frågeformulär av enahanda innehåll som till de 69 städerna. Svar hava