Sida:SOU 1940 12.djvu/80

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
78

naturen för att där tillbringa en väsentlig del av sin fritid. Friluftsrörelsen har nått en sådan omfattning, att man är berättigad att tala om en genomgripande omdaning av samhällsmedlemmarnas livsföring. Denna omläggning av folkets levnadsvanor har många orsaker, och det kan givetvis icke komma ifråga att här försöka klarlägga desamma genom någon mera ingående analys. Det må dock framhållas, att det växande intresset för friluftsliv otvivelaktigt hänger samman med den vittgående förändring av hela samhällslivets struktur som inträffat. Den långt drivna mekaniseringen och specialiseringen av arbetet, den ökade arbetstakten och den uniformering av livsformerna över huvud, som kännetecknar vår tid, ha skapat ett större behov av rekreation och avspänning genom mer eller mindre aktivt friluftsliv. Kortare arbetstid, eller om man så hellre vill uttrycka det ökad fritid, och höjda inkomster för mycket stora delar av befolkningen samt förbättrade kommunikationer ha därjämte möjliggjort ett utnyttjande av fritiden, som förr var så gott som otänkbart för de flesta. I detta. sammanhang bör man icke heller förbise, att den utjämning av levnadsförhållandena, i såväl ekonomiskt som socialt hänseende, som härigenom och på annat sätt ägt rum, hos folkets breda lager skapat en starkare känsla av delaktighet i nationens gemensamma tillgångar, bland vilka den svenska naturens rekreationsvärden av bland annat ovan antydde skäl kommit att intaga en alltmer framträdande plats. Häri har man säkerligen att söka en bidragande orsak till det ökade intresset för friluftsliv. En än mera stegrad aktivitet inom friluftslivet är sannolikt att emotse som en följd av att en lagstadgad icke alltför kortvarig semester numera införts för arbetstagarna inom de flesta arbetsområden.

Frågan om ett lämpligt utnyttjande av fritiden, så väl under semester som eljest, har otvivelaktigt på grund av utvecklingens gång blivit ett samhällsproblem av allt större betydelse. Enighet torde numera råda därom, att dess lösande icke kan helt överlämnas åt de enskilda medborgarna och deras organisationer, utan att det allmänna bör på ändamålsenligt sätt underlätta för samhällsmedlemmarna att under fritiden erhålla tillgång till lämpliga och icke alltför kostsamma rekreationsmöjligheter. Att härvid uppkomma många olikartade och delvis synnerligen svårlösta spörsmål framgår av framställningen i kapitel I. Av naturliga skäl har den fråga, som är föremål för behandling i detta betänkande, nämligen friluftslivets markfråga, kommit att på sista tiden tilldraga sig uppmärksamheten i särskilt hög grad. Allt bestämdare krav hava rests på att staten och kommunerna skola ingripa för att på ett tillfredsställande sätt ordna markfrågan för den icke jordägande befolkningens friluftsliv. De viktigaste anledningarna härtill skall utredningen försöka att i det närmast följande belysa.

Vårt land äger av naturen synnerligen goda förutsättningar för friluftsliv. Vi ha en lång och rikt utbildad kust vid saltsjön samt en mångfald insjöar och vattendrag med stränder, vilka mångenstädes erbjuda de yppersta möjligheter för olika sorters friluftsliv. Obebyggda eller glest bebyggda skogs- och vildmarker täcka stora delar av landet. Den fortskridande