I faktiskt avseende kan en person som står utanför nämnda krets icke blott förfoga såsom besittare av annans egendom utan även äga kännedom om yrkeshemligheter och andra ekonomiskt betydelsefulla sakförhållanden; ett kontorsbiträde eller en arbetare kan i arbetet hava tillfälle till saboterande handling eller underlåtenhet o. s. v. Såvitt angår förfogande över egendom i gärningsmannens besittning, är straffskydd berett genom bestämmelserna om förskingring och olovligt förfogande. Andra faktiska förfoganden över främmande förmögenhet äro sinsemellan av så olikartad beskaffenhet, att någon kompletterande enhetlig straffbestämmelse svårligen kan uppställas. I den mån straffskydd erfordras mot dylika handlingar, synes det därför vara bättre att utforma brottet på annat sätt än såsom förmögenhetsbrott, t. ex. såsom brott mot yrkeshemlighet eller bestickning.
Däremot böra rättsliga förfoganden över främmande förmögenhet av annan än en i 5 § avsedd förtroendeman bliva föremål för en kompletterande straffbestämmelse i detta sammanhang. Möjligheten till sådant rättsligt förfogande kan till en början grunda sig på skriftlig fullmakt eller annan legitimationshandling, som i regel anförtros en förtroendeman enligt 5 § men undantagsvis kan innehavas även av annan. Såsom exempel kan nämnas att någon hittat eller av misstag bekommit en fullmakt, ett löpande skuldebrev, sådant underskrivet skuldebrev eller kvitto som omförmäles i 35 § avtalslagen o. s. v. eller att handlingen anförtrotts honom allenast som bud för befordran till annan. Enligt de för varje sådan handling gällande civilrättsliga reglerna har innehavaren möjlighet att i viss utsträckning vidtaga rättsliga dispositioner med verkan för utställaren och kan därigenom tillfoga honom skada.
Ännu större praktisk betydelse äger en annan grupp av förfogandemöjligheter, vilken saknar motsvarighet inom ramen för 5 § och i straffrättsskipningen vållat kännbara svårigheter. I dessa fall grundas förfogandemöjligheten därpå, att någon tidigare själv varit rättsägare och därefter
avhänt sig rätten helt eller delvis men likväl fortfarande är legitimerad såsom rättsinnehavare i den ursprungliga omfattningen. Exempel härpå äro följande. En fastighetsägare som innehar lagfart är efter fastighetens försäljning innan nye ägaren sökt lagfart legitimerad att förfoga över fastigheten genom ny försäljning, medgivande till inteckning o. s. v. En borgenär som mottagit avbetalning på ett löpande skuldebrev utan att avskrivning verkställts kan under vissa förutsättningar genom att överlåta eller pantsätta skuldebrevet enligt dess lydelse ådraga gäldenären förnyad betalningsskyldighet (NJA 1906 s. 450). En borgenär som överlåtit sin icke löpande fordran till annan utan att meddelande därom givits gäldenären är legitimerad att fortfarande förfoga över fordringen genom att mottaga betalning; understundom kan han även låta döda fordringsbeviset (NJA 1932 s. 81).
Behovet av straffskydd mot sådana missbruk varom här är fråga har särskilt framhållits i kommitténs direktiv, då där erinrats om att någon straffbestämmelse ej finnes för sådana vinningsbrott som förövas medelst missbruk, utanför sysslomannaskap, av behörighet att rättsligt förfoga över annans
