5 a § beskrivningen "förstör, gör obrukbar eller undandöljer". Att något helt eller delvis göres obrukbart kan visserligen sägas vara ett förstörande, men då strafflagen på åtskilliga ställen nämner detta fall vid sidan om förstörande har så skett även här. Ordet "undandöljer" har valts i stället för "undanhåller", då sistnämnda uttryck kan föra tanken på att någon olovligen innehåller en handling som han är skyldig att ulgiva.
I subjektivt hänseende kräves för närvarande i SL 1221 såsom vid förfalskningsbrott i allmänhet att gärningsmannen handlar "sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra". I SL 22: 2 p. 5 användes uttrycket "till förfång för annans rätt", vilket troligen innefattar krav på visst syfte men även skulle kunna tolkas såsom avseende den rent objektiva omständigheten att förfång uppkommit till följd av gärningen (jfr NJA 1924 s. 214). Vilket uppsåt som kräves för ansvar enligt SL 23: 1 är, såsom i kommitténs direktiv framhållits, en omstridd fråga. Kommittén har i 12: 5 a upptagit samma uttryckssätt som i 12: 1. Något skäl att uppställa ovillkorligt krav på syfte att åstadkomma skada för annan och alltså här i motsats till vid andra förfalskningsbrott undantaga fall, då gärningsmannen blott åsyftar att själv taga sig rätt eller dylikt, synes icke föreligga. Frågan om att utbyta uttrycket "sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra" mot någon klarare avfattning lärer böra anstå till en allmän revision av förfalskningsbrotten (jfr Thyrén VI s. 155).
Enligt kommitténs förslag blir förstörande, obrukbargörande eller undandöljande av en handling straffbart i samma utsträckning som positiv förfalskning. Med hänsyn till gällande lags dunkla avfattning är det tvivelaktigt, huruvida en utvidgning av det straffbara området härigenom sker. Möjligt är att under uttrycket "handling varå annans rätt sig grundar" icke inbegripes handling som i SL 1215 sägs och av de i SL 12: 4 nämnda handlingarna icke handelsbok. I så fall skulle förstörande eller undanhållande av intyg vara straffritt och dylik åtgärd med handelsbok kunna straffas endast under de i SL 23: 1 angivna förutsättningarna, alltså vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan konkurs. Emellertid kan ett intyg ofta, t. ex. om det utfärdats av en avliden, vara oersättligt, och förlust av ett intyg kan hava lika ödesdiger verkan som förlust av t. ex. ett köpekontrakt. Vad handelsbok angår, synes förstörande eller undanstickande av vad som enligt bokföringslagen skall förvaras böra kunna straffas under samma förutsättningar som positiv förfalskning enligt SL 12: 4. I den mån möjligheterna
att straffa äro mera begränsade enligt gällande rätt än enligt kommitténs förslag. synes därför en utvidgning vara av behovet påkallad.
Att någon förstör, gör obrukbar eller undandöljer en handling som ej är arkivhandling kan tydligen icke vara straffbart annat iin om någon annan har ett rättsligt intresse av handlingens bevarande. I den mån gällande rätts begränsning till "handling varå annans rätt sig grundar" avser att uttrycka detta, innebär förslaget ingen ändring. Denna förutsättning för straffbarhet har ansetts så klart framgå av allmänna rättsgrundsatser, att något uttryck därför i lagtexten ej erfordrats.
