erhåller kapitlet ett starkare inre sammanhang och dess skilda bestämmelser bliva lättare att överblicka.
Till 9 kap. hänföras, utom de brott som motsvara de nuvarande majestätsbrotten, även andra brott mot rikets inre säkerhet. För dessa brott föreslås benämningen högmålsbrott såsom gemensam rubrik. Vid sidan därav har 8 kap. ansetts utan fara för missförstånd kunna erhålla rubriken "Om brott mot rikets säkerhet?.
I det sålunda avgränsade 8 kap. upptager förslaget först ett straffbud angående högförräderi, vilket brott bestämmes så att det omfattar angrepp mot statens territoriella integritet eller dess oberoende i förhållande till främmande makter. Därefter behandlas krigsförräderi, d. v. s. gärningar som begås då riket är i krig och äro ägnade att skada rikets försvar, ävensom motsvarande oaktsamhetsbrott. Vidare följa ett par fall av s. k. diplomatiskt landsförräderi, nämligen dels trolös diplomati och dels egenmäktig diplomati; de allmänna bestämmelserna om tjänstemissbruk och om obehörig tjänsteutövning ha icke ansetts tillfyllestgörande för hithörande gärningar. I fortsättningen behandlar förslaget spioneri, vårdslöshet med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet. I det följande ha upptagits brott mot det vänskapliga förhållandet till främmande makt ävensom den specialform därav, som olovlig värvning numera får anses utgöra. Därefter upptager förslaget ett straffbud mot trädande i utländsk sold. Slutligen regleras straffbarheten av försök och stadgas straff för viss oaktsam medverkan, varjämte meddelas några föreskrifter om åtalsrätten och om att i kapitlet givna straffbud, vilkas användning förutsätter att riket befinner sig i krig, skola kunna erhålla tillämpning även under vissa andra utomordentliga förhållanden.
Vid jämförelse med det nuvarande 8 kap. framgår att till 9 kap. har överflyttats en del av innehållet av den i SL 8: 2 upptagna bestämmelsen om högförräderi; i den mån detta brott icke hänför sig till förhållandet till främmande makt skall det enligt förslaget benämnas uppror och regleras i 9: 1. Vidare motsvaras SL 8: 15, angående självstympning m. m. i uppsåt att undgå tjänstgöring vid krigsmakten, av 9: 8 om krigstjänstsvek; SL 8: 20, angående samlande av manskap i uppsåt att föröva brott mot allmän säkerhet eller medborgerlig frihet m. m., motsvaras av den föreslagna 9: 6 om väpnat hot mot laglig ordning.
Det nu i SL 8: 27 straffbelagda förfarandet att hysa eller dölja gärningsmannen till visst slag av förräderi- eller spioneribrott kan enligt förslaget i vissa fall straffas enligt de allmänna reglerna om medverkan till brott, i andra fall enligt 10: 10 såsom döljande av brottsling. Till 11 kap. överföras dels det ryktesspridande m. m., som nu avses i SL 8: 21, dels den s. k. negativa delaktighet, för vilken SL 8: 28 stadgar straff; se förslaget till 11: 6 om samhällsfarlig ryktesspridning och 11: 5 om underlåtenhet att avslöja brott. De gärningar med avseende på bevismedel, som nu behandlas i SL 8: 18 och 19, bliva enligt förslaget att bestraffa enligt 12 kap., främst jämlikt 3 § om grov urkundsförfalskning, 4 § om brukande av falsk urkund och 5 § om undertryckande av urkund. Den nuvarande bestämmelsen i SL 8: 19 andra
