I ett den 30 september 1935 avgivet utlåtande rörande riktlinjer för en
revision av strafflagen för krigsmakten (justitiedepartementets promemorior
1936:l s. 35 f.) uttalades, att den nuvarande uppdelningen av brottet på
skilda lagar och lagrum vore konstlad och dessutom medförde speciella
svårigheter vid bedömande av medverkan till brottet. Emedan brottet framstode
som en kränkning av den allmänna medborgerliga plikten att göra
militärtjänst, ifrågasattes, huruvida icke stadgandena borde sammanslås till ett
lagrum i allmänna strafflagen. Detta kunde ske genom att SLK 59 § första
stycket upphävdes.
Kommittén delar i huvudsak den uppfattning som kommit till uttryck i utlåtandet. Det ifrågavarande brottet, som oftast eller i varje fall i sina mest stötande former förövas innan gärningsmannen inträtt i militärtjänst, torde till sin natur vara sådant att det naturligt hör hemma i allmänna strafflagen. Där brottet förövats av krigsman, torde det emellertid böra bedömas av krigsdomstol. SLK 59 § första stycket bör därför enligt kommitténs mening icke upphävas men väl ändras, så att det allenast kommer att upptaga en hänvisning till allmän lag. Däremot torde bestämmelsen i 61 § samma lag om lagrummets tillämplighet på andra än krigsmän böra utgå. Värnpliktig, som gör sig skyldig till det ifrågavarande brottet före inskrivningsförrättningen eller efter inskrivningen men innan han trätt i tjänst, blir efter dessa lagändringar att döma enligt allmänna strafflagen. Kommittén har för avsikt att föreslå nämnda ändringar i strafflagen för krigsmakten i det särskilda betänkande, som kommittén ämnar avgiva angående vissa av förevarande förslag föranledda ändringar i den militära strafflagstiftningen.
Vid utformningen av gärningsbeskrivningen har kommittén funnit skäl att i visst hänseende öka bestämmelsens räckvidd. Enligt kommitténs uppfattning är det önskvärt, att medborgarnas skyldighet att deltaga i rikets försvar även annorledes än genom tjänstgöring vid krigsmakten beaktas i förevarande sammanhang. Kommittén föreslår därför, att med krigsmakten i här avsedda hänseende likställes rikets försvar överhuvud. Enligt den föreslagna brottsbeskrivningen kommer även gärning, varigenom någon gör sig oduglig till tjänstgöring vid civilförsvaret, att bliva straffbar. Av språkliga skäl har ordet tjänstgöringsskyldighet utbytts mot tjänstgöring. Det har synts obehövligt att här, mot vad eljest brukas, särskilt utmärka att bestämmelsen omfattar endast uppsåtlig gärning. Brottet har erhållit beteckningen krigstjänstsvek.
Jämte självstympning och därmed jämförliga handlingar har kommittén i förevarande paragraf upptagit simulation. Ansvar härför kan för närvarande ådömas allenast efter SLK 59 § andra stycket, varest stadgas straff för krigsman som söker undandraga sig tjänstgöringsskyldighet genom att föregiva sjukdom eller genom annat svikligt förfarande. Jämväl detta lagrum är enligt SLK 61 § tillämpligt beträffande värnpliktiga och vissa andra utan hinder av att de icke i övrigt äro underkastade nämnda lag. Enligt kommitténs mening är det lämpligt att behandla simulation på samma sätt som självstympning. Även simulation riktar sig mot den allmänna medborgerliga
