som med uppsåt att skada försvaret eller folkförsörjningen eller störa förvaltningen eller den allmänna ordningen förstör eller skadar anläggning, inrättning eller föremål av betydelse för försvaret, folkförsörjningen eller förvaltningen eller som vid tillverkning, leverans, förvaring eller forsling av sådant föremål åstadkommer fel hos föremålet eller föranleder dröjsmål med dess avlämnande eller som eljest förhindrar eller försvårar användande av anläggning, inrättning eller föremål som nyss nämnts eller som gör annat därmed jämförligt sabotage.
Kommittén har i 8: 2 upptagit vissa mot sabotagelagen svarande bestämmelser att gälla för tid då riket är i krig eller Konungen med hänsyn till krigsfara vari riket befinner sig eller andra, av krig föranledda, utomordentliga förhållanden förordnat om paragrafens tillämplighet. I 8: 2 stadgas sålunda, för övrigt som motsvarighet i viss mån även till SL 8: 6, ansvar för krigsförräderi bland annat för den, som under tid som nu angivits genom sabotage eller eljest fördärvar något som har avsevärd betydelse för krigföringen eller som hindrar eller försvårar dess användande. Straffbestämmelser angående sabotage under annan tid äro upptagna i förevarande paragraf, som för övrigt har större räckvidd än 8: 2 och därför i den mån den ifrågakomna gärningen icke faller under sistnämnda lagrum kan komma till användning även i krigstid.
I förevarande paragraf har kommittén sökt att till ett brott, benämnt sabotage, sammanfatta det huvudsakliga innehållet i de nyss berörda bestämmelserna i SL 19: 10-16 och i sabotagelagen. Den kasuistiska och delvis föråldrade regleringen i 19 kap. SL har därvid utbytts mot mera enhetliga och för moderna förhållanden avpassade bestämmelser. Vid bearbetningen av sabotagelagen har beaktats, att reglerna i förevarande paragraf, i motsats till vad som gäller om sabotagelagen, äro avsedda att äga tillämpning även under normala förhållanden. Enligt kommitténs mening âr emellertid paragrafen jämte 8: 2 i förslaget tillfyllest även under krigsförhållanden, varför kommittén föreslår att sabotagelagen upphäves.
I olikhet mot vad fallet är enligt de föregående paragraferna i kapitlet beskrives den i förevarande paragraf straffbelagda gärningen icke såsom åstadkommande av en primäreffekt, varigenom framkallas viss närmare angiven fara. I stället beskrives gärningen såsom ett allvarligt hindrande eller störande av viss verksamhet. Av dennas karaktär följer emellertid, att hinder eller störningar däri av ej alltför obetydligt slag måste innebära fara för de viktiga intressen som verksamheten avser att tjäna. Detta är också ett skäl, varför hithörande gärningar upptagits till ett sabotagebrott i 19 kap. i stället för att bestraffas såsom skadegörelse eller grov skadegörelse enligt 24: 1 eller 3 i förslaget. I den mån sabotage utföres genom skadegörelse är det att anse som en kvalificerad form av sistnämnda brott.
Såsom verksamhet som kan utsättas för sabotage nämnes först varje för den allmänna samfärdseln betydelsefull trafik till lands eller vatten eller i luften eller annan sådan verksamhet, "såsom vid telegraf eller radio. Härunder ingår trafiken på vägar, järnvägar och spårvägar. vid busslinjer och
