Sida:SOU 1944 69.djvu/449

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
447
Följdförfattnignar.

Förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § lagen den 4 juni 1913 angående utlämning av förbrytare.

Enligt 3 § lagen angående utlämning av förbrytare må utlämning ej ske för brott, som förövats inom Sverige eller å svenskt fartyg utom riket. Begäres någons utlämnande för delaktighet i brott, vilket förövats utomlands, må dock i särskilt fall, utan hinder av vad i SL 1: 2 stadgas, utlämning medgivas jämväl där delaktighetsbrottet är att anse såsom begånget i Sverige eller å svenskt fartyg utom riket.

Enligt den föreslagna nya strafflagsbestämmelsen i 1: 2 a skall medverkan genom gärning i Sverige till brott förövat utomlands anses begången både här och utrikes. Regeln i 3 § utlämningslagen att utlämning ej må ske blir tydligen utan vidare tillämplig på ett sådant medverkansbrott. Undantagsbestämmelsen att utlämning kan medgivas i särskilt fall bör emellertid erhålla en formellt jämkad avfattning.


Förslag till lag om ändrad lydelse av 15 § lagen den 13 juni 1921 om förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter.

Hänvisningen i 15 § bysamfällighetslagen till SL 24: 6 har ändrats till att avse 20 kap. Skälen härför framgå av motiven till 20: 8 i förslaget (jfr SOU 1940: 20 s. 245).


Förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 12 maj 1933 om vissa tvångsmedel i brottmål.

Emedan enligt 2: 18 andra stycket i kommittéförslaget brott icke är någon förutsättning för förverkande, föreslår kommittén, såsom vid 2: 20 i förslaget nämnts, sådan ändring i beslagsbestämmelserna, att beslag kan läggas å föremål som skäligen kan antagas böra förklaras förverkat oavsett huruvida grunden för förverkande är brott.


Förslag till lag angående ändrad lydelse av 59 § lagen den 2 juni 1933 om ägofred.

Enligt 59 § första stycket skall den som uppsåtligen bryter mot bestämmelsen i 10 § tredje stycket eller mot betesförbud, varom i 11 § förmäles, straffas med dagsböter. Detsamma gäller enligt andra stycket, där någon i strid med bestämmelsen i 13 § fjärde stycket uppsåtligen nyttjar till bete i regleringsområde ingående mark, som tillhör honom eller varå han äger särskild betesrätt, utan att erforderlig hägnad hålles omkring marken. I tredje stycket stadgas 5–50 kronors böter för sådana förseelser av oaktsamhet. Fjärde stycket innehåller en regel om konkurrens med allmänna strafflagen.

I SL 24: 8 stadgas för närvarande straff för den som med uppsåt olovligen släpper kreatur på annans ägor eller missbrukar betesrätt å samfälld mark. Såsom i inledningen till motiveringen av förslagets 24 kap. framhållits skola sådana brott enligt förslaget bedömas, om gärningsmannen är annan än fastighetens innehavare, såsom egenmäktigt förfarande samt eljest såsom