häri inbegriper utredningen naturskyddets – kunna vara att rikta mot ett företags planläggning, framföras redan innan företaget börjar sin verksamhet.
Huruvida ett företag är av beskaffenhet att kunna väsentligt förändra landskapsbilden blir en omdömesfråga. Vid vissa företag är det nära nog alltid uppenbart, att sådan förändring kommer att inträda, till exempel då ett kraftverk anlägges eller då torrläggning sker av en sjö eller myr. Beträffande andra företag kan deras inverkan å landskapsbilden understundom vara allenast ringa, medan den däremot ibland blir av betydande omfattning, beroende på företagets storlek, dess belägenhet och andra förhållanden. Såsom exempel på företag av detta slag må nämnas grustäkter och väganläggningar. Andra sådana företag äro de röjningar av stenbunden mark, som på sina håll ganska talrikt förekomma, därvid den sten, som brytes upp ur jorden, sammanföres till stora, oordnade högar, som kunna verka mycket missprydande i landskapet. Samma verkan kan orsakas av fabriksanläggningar och industriella företag överhuvud.
Vad angår byggnadsföretag kan naturligtvis landskapsbilden skadas av olämplig bebyggelse även om denna icke har samband med industriell verksamhet eller dylikt. Tages hänsyn uteslutande till naturskyddets intressen, kunde det anses i och för sig önskvärt att all bebyggelse bleve föremål för prövning ur synpunkten av dess förenlighet med en god landskapsvård. En allmän regel av denna innebörd skulle dock föra för långt. Under alla förhållanden är det tydligt, att en dylik prövning icke kunde ankomma på naturvårdsmyndigheten, som då skulle bli orimligt överbelastad. Men därjämte skulle en sådan anordning säkerligen framstå för de berörda företagarna såsom överdrivet byråkratisk och betungande. Den synes ej heller nödvändig. I flertalet fall påverkar en byggnad ej landskapsbilden i sådan grad att man kan tala om någon allvarligare skada å denna. En reglering av bebyggelsen ur naturskyddssynpunkt borde, principiellt sett, i likhet med vad nyss föreslagits beträffande andra arbetsföretag kunna begränsas att gälla de fall, då landskapsbilden därigenom kan komma att väsentligen ändras. Men att vid ett byggnadsföretag för företagaren avgöra, huruvida byggnaden kan komma att väsentligt ändra landskapsbilden eller icke, torde vara vanskligt. Den generella gränsdragning, som med denna utgångspunkt sker mellan olika arbetsföretag enligt förevarande paragraf, synes därför ej böra användas då det gäller byggnadsföretag.
På grund av dessa överväganden har utredningen funnit lämpligast att från tillämpningen av förevarande paragraf undantaga sådana ingrepp i naturen, som uteslutande äro att hänföra till bebyggelse, samt att söka i stället lösa denna fråga på byggnadslagstiftningens väg. Detta har fallit sig så mycket naturligare som byggnadslagstiftningen redan i viss utsträckning uppmärksammat frågan. Enligt vad förut anmärkts skola således
