Hoppa till innehållet

Sida:SOU 1951 5.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Bestämmelserna om naturminnesmärken ha följande innehåll.


Fridlysning såsom naturminnesmärke må ske allenast under vissa förutsättningar och i den ordning lagen stadgar (l §). Ansökan om fridlysning, som kan göras av vem som helst, skall ingivas till vederbörande länsstyrelse. Ansökan skall innehålla 1. noggrann uppgift å det föreslagna naturminnesmärkets beskaffenhet och läge; 2. uppgift å fastighetens ägare samt nyttjanderätts- och servitutshavare; 3. förslag till de fridlysningsbestämmelser, som lämpligen böra meddelas: samt 4. förslag till det sätt, varpå området eller föremålet bör utmärkas och, där så erfordras, inhägnas. Vid ansökningen skall, om den ej framställts av fastighetens ägare, fogas skriftligt medgivande av denne. Den omständigheten att fastigheten övergår till ny ägare efter det att ansökningen ingivits, utgör dock ej hinder för att bevilja ansökningen. Beträffande boställe, fideikommiss m. m. gälla särskilda bestämmelser. I stället för ägarens medgivande skall innehavarens företes. Äger icke denne förfoga över jorden utan tillstånd av myndighet, skall jämväl sådant tillstånd företes (2 §). Ansökan om fridlysning skall kungöras av länsstyrelsen med föreläggande för dem, som ha något att erinra mot ansökningen, att senast inom två månader anmäla detta hos länsstyrelsen. Kungörelsen skall på sökandens bekostnad införas i länskungörelserna och tidning inom orten, uppläsas i ortens kyrka samt med posten tillsändas alla kända innehavare av nyttjanderätt, servitutsrätt eller annan dylik fastigheten avseende rätt, vilka icke medgivit ansökningen. Sökanden är skyldig att vid anfordran förskottsvis erlägga kostnaden. Bestrides av någon som visar sannolika skäl att han äger nyttjanderätt, servitutsrätt eller annan dylik rätt, som uppkommit före ansökningens ingivande och genom fridlysningsåtgärden skulle lida intrång, får ansökningen icke beviljas om ej intrånget är att anse såsom oväsentligt. Rättsägare som underlåter att göra anmälan har förlorat sin talan. Bestrides ansökningen av någon som enligt 8 § är berättigad att fordra fridlysnings upphävande, får ansökningen icke beviljas. Kungörelse kan underlåtas, om det till fridlysning ifrågasatta naturminnesmärket tillhör kronan och det icke veterligen finnes annan rättsägare eller om alla kända rättsägare medgivit fridlysningen (3 §). – Innan ansökning om fridlysning slutligen prövas, må länsstyrelsen provisoriskt förbjuda åtgärd, varav skada kan tillfogas det uppgivna naturminnesmärket. Sådant förbud, som skall kungöras på sökandens bekostnad, medför dock icke inskränkning i enskild rätt, som uppkommit innan fridlysningsansökningen ingivits, såvida ej vederbörande rättsägare medgivit fridlysningen (4 §). – Om ej framställts av Vetenskapsakademien eller dess yttrande bifogats, åligger det länsstyrelsen att infordra utlåtande från akademien. Ansökningen får icke bifallas om den icke tillstyrkts av akademien (5 §). Har akademien tillstyrkt ansökningen och möter eljest icke laga hinder för bifall, skall länsstyrelsen underrätta sökanden, att ansökningen kommer att bifallas om naturminnesmärket på sökandens föranstaltande och bekostnad utmärkes på marken och, där så erfordras, inhägnas enligt de närmare bestämmelser länsstyrelsen meddelar. Sedan detta villkor fullgjorts, sker fridlysningen, därvid naturminnesmärket införes i ett av länsstyrelsen fört register. Samtidigt meddelar länsstyrelsen de fridlysningsbestämmelser, som äro nödvändiga för att skydda naturminnesmärket. Fridlysningen kungöres på allmän bekostnad. Om så finnes nödvändigt, skall kungörelsen anslås vid naturminnesmärket. Fullgör icke sökanden vad honom blivit ålagt eller möter eljest laga hinder, skall

40