nationalparkerna. För den tillsyn, som i övrigt erfordras, äger vetenskapsakademien anställa nödig personal i den mån för nationalparkens behov tillgängliga medel lämna tillgång därtill (3 §). Genom akademiens försorg böra över nationalparken upprättas särskilda kartor, vilka angiva växtlighetens nuvarande beskaffenhet inom parkerna, så att i framtiden kan bedömas vilka förändringar som inträffat (4 §). De i 1 § lagen angående nationalparker stadgade förbud utgöra ej hinder för vetenskapsakademien att vidtaga åtgärder, som finnas nödiga för nationalparks bevarande och skyddande mot fara (5 §). För vetenskapliga forskningar äger akademien även för visst fall eller under bestämd tid för viss person medgiva erforderliga undantag från angivna förbud (6 §). Befinnes inom nationalpark viss djurart ha nått en för naturlivets jämvikt störande utveckling, äger akademien beträffande denna djurart medgiva rätt till jakt inom parken. Jakt å björn, lo (kung. 25 november 1927, nr 438) och örn (kung. 3 juni 1938, nr 277) får dock icke äga rum utan Kungl. Maj:ts tillstånd. För rätt till jakt må bestämmas skälig avgift (7 §). Kan i vattendrag inom nationalpark fiske med krok utan olägenhet medgivas, må tillstånd till sådant fiske lämnas av akademien. Den, som erhållit dylikt tillstånd, skall för rättigheten erlägga avgift, vars storlek bestämmes av akademien (8 §). Akademien må, därest sådant finnes nödigt för resandes härbärgerande eller för underlättande av resor eller för vetenskaplig forskning, lämna medgivande, att inom nationalpark uppföres byggnad eller vidtages annan erforderlig åtgärd ävensom att för sådant ändamål användes å parken befintlig skog samt andra därinom befintliga naturalster. Medgivande får dock icke lämnas, om det är att anse som oförenligt med det med parken avsedda syftet. För sådant medgivande äger akademien bestämma viss årlig avgift (9 §). Vid färder inom nationalpark må dels, där erforderliga åtgärder för resandes härbärgerande icke äro vidtagna och i den mån sådant finnes av nöden, torra och vindfällda träd samt ris användas till uppgörande av lägereld och för anbringande av tillfälliga skyddsanordningar, dels ock för resan erforderliga rid- och klövjedjur betas (10 §). – Avgifter tillfalla vederbörande nationalparks kassa (11 §). Sådan kassa står under vetenskapsakademiens förvaltning och må av akademien användas till bestridande av de för nationalparken uppkommande kostnader. För redovisningen gäller vad som är föreskrivet beträffande till akademien utgående statsanslag (12 §). Akademien skall årligen före den 1 oktober till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till stat för varje nationalpark för nästföljande år (13 §).
Lagen angående naturminnesmärkens fredande. I denna lag äro upptagna
under 1–10 §§ bestämmelser om fridlysning såsom naturminnesmärke av
område eller till fastighet hörande naturföremål, som är av särskilt intresse
för kännedomen om landets natur eller på grund av märklig
naturbeskaffenhet eljest synes böra för framtiden skyddas, under 11 § bestämmelser
till skydd för sällsynta djur, vilkas fångande eller dödande icke är att
hänföra till jakt eller fiske, och sällsynta växter samt under 12 § stadgande
om rätt för vetenskapsakademien att för vetenskapliga forskningar medgiva
undantag från fridlysningsbestämmelse. Enligt 13 § äger länsstyrelse att
för område, som genom märklig naturbeskaffenhet eller naturskönhet är
av särskilt intresse, meddela förbud mot reklamanordningar i det fria.
Slutligen finnas i 14—17 §§ bestämmelser om ansvar, åtal, fullföljd m. m.
